I vår är det 70 år sedan spanska inbördeskriget slutade. Det var en av de våldsammaste konflikterna under 1900-talet och kriget kan ses som upptakt till andra världskriget. Många frivilliga skred för regeringssidan i den internationella brigaden, bland annat cirka 500 svenskar varav cirka 145 stupade Av Ola Josefsson

Juli månad 1936. Det blodiga spanska inbördeskriget startar med en militärrevolt mot den nyvalda folkfrontsregeringen. Enligt Nationalencyklopedin dödades en halv miljon människor fram till 1939, många av dem civila.
Kring revoltens ledare general Franco slöt olika högerkrafter upp. Det var Falangen, större delen av armén, kyrkan (se notis nedan), godsägare och industrikapitalister.
Regeringen stöddes av vänstern – liberaler, socialister, stalinistiska och trotskistiska kommunister, syndikalister och anarkister – och av regionalister i Katalonien och Baskien.

Truppförband
Truppförband sändes från Italien och Tyskland till Francos hjälp, medan regeringssidan stöddes av Internationella brigaden som bestod av frivilliga från utlandet. Bland dessa fanns cirka 500 svenskar och världsberömda författare som Ernest Hemingway och George Orwell.
Striderna var hårda. I mars 1939 vann rebellerna en avgörande seger och Franco blev det fascistiska Spaniens diktator.

Nya uppgifter
I boken, Spanska inbördeskriget, berättar Antony Beevor om detta osedvanligt grymma krigs historia. Han gör det på beevorskt manér: med berättartekniken på topp, briljant beskrivning av de militära operationerna och gripande personöden, enligt förlaget Historiska Media i Lund.
I en tidigare TT-intervju berättar Antony Beevor om nya uppgifter från bland annat Ryssland som visar hur förödande Sovjetunionens och det prostalinistiska spanska kommunistpartiets roll var för kampen mot general Francos fascister på den nationalistiska sidan.
– Josef Stalins paranoia fördärvade situationen också i Spanien, säger Beevor. Den som är mest hänsynslös tillskansar sig alltid makten, tillägger Beevor.

Nyckelposter
Hans bok visar hur skickligt det från början lilla men disciplinerade Moskvatrogna kommunistpartiet snabbt lade beslag på nyckelposter i folkfrontens kaotiska regering och krigsmakt.
Boken är en till stora delar deprimerande skildring av hur illa det kan gå när ”motstridiga övertygelser, grymhet, egoism, skenheliga diplomater och ministrar och politiska manipulationer” får fritt spelrum.
-Kriget lockar fram människans sämsta egenskaper men också hennes bästa, säger Beevor till TT.

”Kanonmat”
De så berömda internationella brigaderna hanterades hänsynslöst av den egna republikanska sidan och blev ”kanonmat av prestigeskäl”. Under usel ledning sattes de in främst i alla offensiver och led förfärliga förluster, bland dem cirka 145 svenskar.
Några enheter gjorde myteri som slogs ned blodigt och skoningslöst. Sammanlagt dog och försvann 17.000 man ur de internationella brigaderna. Flera av de sovjetiska rådgivare som drev på massmorden föll sedan själva offer för Stalins utrensningar när de kallades hem.

Kritisk till Hemingway
Antalet offer för vänsterns utrensningar och mord på misstänkta politiska motståndare uppgick till kanske 38000, enligt Beevors siffror. Antalet offer för den vita terrorn under och efter kriget uppgick till cirka 200000.
-Segraren dödar alltid fler än förloraren i inbördeskrig, säger Beevor torrt.
Författaren Ernest Hemingways beskrivning har färgat mångas syn på inbördeskriget.
-Hans roman Klockan klämtar för dig är nog inte hans bästa verk, säger Beevor kritiskt som tycker att Hemingways spanska rapportering var intellektuellt oärlig.
Fotnot. Antony Beevor är en av vår tids ledande militärhistoriska författare. Han har skrivit bästsäljarna Stalingrad och Berlin – Slutstriden 1945, som bara i Sverige har sålts mer än 150.000 exemplar vardera. Spanska inbördeskriget är Beevors femte bok som kommer ut i Sverige.

Milstolpar i inbördeskriget
Juli 1936: Med hjälp av goda affärer och militär hjälp från Hitler och Mussolini börjar general Francos armé sin revolution mot vänsterregeringen. Spanien delas upp i två militära zoner, en republikansk och en fascistisk.
September 1936: Franco utnämner sig själv till Spaniens ledare.
Oktober 1936: Internationella brigader bildas och anländer till Spanien för att slåss mot fascisterna.
1937: Málaga och Bilbao ockuperas och Almeria bombas.
September-oktober 1938: Den spanska premiärministern Negrin ber alla utlänningar att ge sig av, med det svaga hoppet att på detta sätt kunna påverka världsopinionen att tvinga tyska och italienska trupper att dra sig tillbaka. Internationella brigaderna genomför en avskedsparad i Barcelona.
Januari-mars 1939: Francos trupper ockuperar Barcelona, Katalonien och Madrid. Republiken är besegrad.
September 1939: Andra världskriget bryter ut.