Hundens bedjande snälla ögon tittade på husse vid ett mycket kritiskt ögonblick. Nej, jag ska inte lämna dig, sa Erik som nu har varit nykter i tre år och tre månader. Av Ola Josefsson

– Det blev en vändpunkt. Jag har fått livet tillbaka, säger Erik ”Ea” Petersson.

Nu är det ett hälsosamt liv med noggranna rutiner som gäller för Erik ”Ea” Petersson, 58. Han är vegan periodvis och när jag träffar Erik är han på gymmet.

300.000 svenskar
Erik är en av cirka 300.000 svenskar, varav två tredjedelar är män, som har ett alkoholberoende. Många fler, var tionde kvinna och var femte man, har ett riskbruk som kan ge kroppsliga och psykiska skador samt ökad risk för beroende. I världen avlider varje år över tre miljoner människor på grund av alkoholberoende.

2002 flyttade Erik Petersson från Växjö till Solkusten och Spanien. Tillsammans med en partner hade de agentur på optik som läs- och solglasögon vid Spaniens apotek.
– Mitt tidigare liv var jobba, träna och festa. Och överallt var det alkohol.

Inom idrotten festas det en hel del, även på elitnivå. I jobbet var det middagar, uteliv, besök på krogen eller hotellbaren med kunder.
– Det var ett mönster i mitt liv. Sjukdomen alkoholism triggas igång i en sådan miljö. Och jag föll. Till slut handlade det om att välja väg – livet eller döden.

Faror
Erik beskriver after work-kulturen som en livsfarlig riskfaktor.
– AW är extra farligt för dem med alkoholberoende eller med riskbruk.

AW är ett fenomen som började nämnas i Sverige i början på 1990-talet och fick sitt stora genomslag före millennieskiftet. Arbetskollegor som träffas efter jobbet för att ta en öl eller ett glas vin.

Svenskarnas alkoholkonsumtion har förändrats sedan 1990-talet. Förutom veckoslutsdrickande har även konsumtionen under vardagar ökat. Svensken har lagt sig till med en sydeuropeisk livsstil med vin på vardagar. Boxvinerna har ökat tillgängligheten och svenskar dricker numera mer vin per capita än spanjorer.

En annan fara är belöningsdrickandet. Inställningen ”nu är jag värd ett glas”.
– Du har kanske tvättat bilen, tränat, det kan vara vad som helst och så belönar du dig själv med ett glas. Det är ett svepskäl som legaliserar drickandet. Suget efter alkohol ökar gradvis.

Sjukdomen alkoholism
Erik beskriver sjukdomen alkoholism och farorna. Alkoholism är ingen last, det är progressiv sjukdom som påverkar fysiskt och mentalt. Erik betonar att han inte är motståndare till alkohol.
– Jag är liberal. Och jag har vin hemma till mina gäster. Det är en personlig sak, alla klarar inte av det, men det fungerar för mig. Det är inget problem för mig om andra dricker.
– Men när folk blir jobbiga och har druckit för mycket, då går jag hem.
Samtidigt som han är medveten om sin livslånga sjukdom är han motiverad att fortsätta på den väg som han nu har valt. Några återfall existerar inte i Eriks värld.

Spaniensvenskar
Den som följer sociala medier ser glada Spaniensvenskar med ett glas i handen. Klimatet och restaurangerna pekas ut som främsta skäl till att välja livet vid Medelhavet. Den liberala kulturen med alkohol nära inpå lockar.

En flytt till Spanien kan innebära en fara för den som är alkoholberoende eller befinner sig i riskgruppen.
– Den liberala öppna alkoholkulturen i Spanien riskerar att alkoholismen blommar ut. Kommer du till jobbet i Sverige och luktar alkohol reagerar folk med: Har du druckit? Men här i Spanien reagerar ingen.
En öl på förmiddagen för att släcka törsten. Ett glas vin till lunchen, ett par glas med kollegor eller vänner på eftermiddagen. Och då återstår middagen med ytterligare några glas.
– Jag vill inte demonisera detta och säga att det är fel, bara att riskerna är större med vin till lunchen och att ingen reagerar på om personen luktar alkohol. Här är det accepterat på ett annat sätt. Varningssignalerna, som att folk reagerar, finns inte i samma utsträckning i Spanien som i Sverige.

Vad är orsaken till att alkoholisten dricker?
– Alkoholisten känner leda eller har tråkigt. Själv har jag alltid varit en glad människa. Men jag ville ha mer. Tog jag en öl så fortsatte det. Jag drack för att jag var glad och kom in i en självdestruktiv cirkel.

Vilka är varningssignalerna?
– Man mår dåligt, självförtroendet är kört i botten och ångest. Klassikern att det behövs en återställare för att dämpa ångesten, får alla ljus att lysa rött.

Allt bottnar i det som alkoholism genererar, familjeproblem och svårigheter med att klara jobbet. Sjukskrivningar, fyllekörningar och ekonomiska problem. Listan kan göras lång. Förutom personen som brottas med alkoholberoende finns det medberoende, det vill säga anhöriga som ser allt på nära håll. Och de kan lida mest.

Även psykisk ohälsa och alkoholberoende eller riskbruk kan hänga samman. Kopplingen finns åt båda håll. De som får hjälp för depression har också i vissa fall ett riskbruk av alkohol. Vid alkoholberoende är risken för depression fördubblad, visar studier.

Söker tillfällen
En alkoholberoende person söker hela tiden efter tillfällen att dricka. Livet planeras efter alkohol och att skapa möjligheter att dricka.
En utflykt till bergen, då blir det möjlighet att dricka. En utflykt till stranden skapar möjligheter att dricka. Suget efter att dricka finns alltid där.
Det blir regelbundna bar- och restaurangbesök med likasinnade. Och ensamhet råder man bot på genom att gå på krogen. Där finns alltid någon att småprata och dricka med.
– Jag gillade att umgås med sådana som tyckte om att dricka. Umgänget spelar roll för att hamna i ett alkoholberoende.
När problemen blir större väljer alkoholisten att isolera sig.
– Då är det ingen som klagar på dig.

Sista året med alkohol blev det mer och mer drickande. Kroppen krävde allt högre promillehalt för samma berusning och bedövning. Självmordstankar dök upp.
– Jag låg i sängen och skrek. Hade ont i hela kroppen. Slutade sova för att istället dricka för att bedöva mig. Kroppens motorik slutade att fungera. Huvudet fungerade inte. Kroppen gick inte att styra.

Erik Pettersson kom till en situation där det fanns två vägar att välja på.
– Om jag inte slutar att dricka så kommer jag att dö. Det handlade om att välja – livet eller döden.

Stötta andra
Erik brukade gå på krogen för att dricka öl. Men ett par öl blev oftast fler.
Numera blir det ingen öl med kompisar.
– Jag klarar helt enkelt inte av att ta en bira med kompisarna. Jag avstår, säger Erik som nu varit torr i exakt tre år och tre månader.

Enligt svenska Socialstyrelsen riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, är möjligheten att på ett stabilt sätt uppnå ett måttligt drickande små för personer med ett uttalat beroende, medan personer med mer begränsat beroende oftare kan klara detta.

För Erik handlar det numera om att genom samtalsterapi stötta och hjälpa andra med liknande problem. Alkoholism finns i alla samhällsklasser. Alkoholism gör ingen skillnad mellan kön, status, religion eller politisk övertygelse.

Det är svårt att erkänna både för sig själv och för andra att man har ett problem. Det betraktas som fult och skamfilat. Forskning visar att alkoholproblem är tuffare att prata om än depression. Skam och stigma är två av anledningarna.
Det finns hjälp och stöd att få.
– Min högre makt är min personliga styrka. Andra tror på universums kraft. Alla får tro på det de vill.

Samtalsterapi
– I vår samtalsterapi har vi de som varit nyktra i 20 eller 30 år. Och vi finns för dem som vill bli nyktra. Vi har kontaktpersoner som är tillgänglig 24 timmar om dygnet.
– Att föra budskapet vidare är en del av vår rehab, säger Erik ”Ea” Pettersson avslutningsvis.

”Att erkänna för sig själv och andra att man har ett problem är steg 1”

Experter varnar för att 20 procent av de som dricker dagligen blir beroende. Det bidrar till en tvångsmässig och regelbunden konsumtion som tvingar dem att dricka dagligen även om de inte vill. – Lucía Hipólito, professor vid farmaceutiska fakulteten på Valencias universitet.

Vad är alkoholberoende?
För att diagnostiseras med alkoholberoende ska man uppfylla tre av följande kriterier:
Stark längtan efter alkohol.
Svårigheter att kontrollera intaget.
Ökad tolerans.
Abstinens.
Prioritering av alkohol framför annat.
Fortsatt drickande trots skadliga effekter.
Källa: ICD-10 (International Classification of Diseases, WHO, 10:de upplagan).

Från sporadiskt till kroniskt drickande
Vi träffas för en öl, ett glas cava eller sherry för att fira något. Dags för en stänkare eller vermouth. Alkoholkonsumtion i små mängder beskrivs i regel som något trevligt, ett socialt smörjmedel, något avkopplande som gläder oss och får gomseglet att svaja. Och det behöver inte vara dåligt.
Alkohol i balanserade mängder är normalt något positivt men inget att skämta om, säger doktor David Nutt författare till boken ”Hur mycket dricker du?”. Problemet uppstår när den sporadiska konsumtion blir kronisk och det som var en öl blir två, tre, fyra – varje dag. För den med sjukdomen alkoholism är det förödande.