Svenska Magasinet - Din Svenska tidning i Spanien
EspañolEnglishDanskNorsk
Annons - Svenska magasinet

Vandring i Valencia

El Mercado central har 30 m hög kupol och erbjuder det mesta av kulinariska läckerheter.

El Mercado central har 30 m hög kupol och erbjuder det mesta av kulinariska läckerheter.

Vandring i Valencia

2021-10-11

Med två så färgstarka metropoler som Madrid och Barcelona hamnar den charmfulla staden Valencia ständigt i skymundan. Men trivselkänslan har sannerligen inte svårt att infinna sig med den intensiva närheten till landets erkänt bästa paella och stadens världsberömda apelsiner.


Skicka till en vän

Av Lars Stahre
e-post: [email protected]

Valencia på den spanska östkusten är Spaniens tredje största stad, men hamnar ofta i skuggan av Madrid och Barcelona. Men stadens utstrålning är i flera avseenden jämförbar med sina konkurrenter. Staden har en mer småskalig framtoning och stämningen är mer personlig. Efter några dagars vistelse upplever man en behaglig samhörighet och relation till stadens enastående kulturella och historiska miljöer.

Staden har också en spännande koppling till den ikoniske nationalhjälten El Cid, vars spektakulära intagande av staden under medeltiden ledde till att det moriska styret av Iberiska halvön tog en radikal vändning.

Valencia är en spännande blandning av dess unika gamla stad, dess gyllene stränder och omgivande berg. Dessutom har delar av staden numera också en förbluffande modern prägel. Den världsberömda arkitekten Santiago Calatrava, som växte upp i Valencia, har skapat arkitektur med en kraftfull futuristisk prägel. Hans skapelser är sällsamma, dynamiska och får besökare att häpna.

Romarna grundade Valencia
Valencia är en stad med en historia som går mer än 2.000 år tillbaka i tiden. Spår av romare och morer kan ses på många platser i stadens historiska centrum.

Det som vi i dag kallar Valencia blev tidigt en del av romarriket. År 138 f.Kr. trängde romarna undan ibererna, som är halvöns ursprungsbefolkning, och anlade en koloni på platsen. Det var framför allt den bördiga jorden som lockade romarna när de grundade kolonin Valentia. Romarna underkuvade så småningom hela Iberiska halvön, som blev en betydelsefull del av det romerska imperiet under namnet Hispania.

Området kristnades så småningom, liksom resten av Romarriket. Under folkvandringstiden, som ledde till det Västromerska rikets totala kollaps, trängde de germanska visigoterna in. De erövrade Valencia på 400-talet och därefter större delen av den iberiska halvön.



Den moriska invasionen
År 711 krossades det visigotiska kungariket av de muslimska morerna (araber och berber), som invaderade från Nordafrika över Gibraltars sund. De tågade in i Valencia 714. Inom tio år hade morerna tagit kontroll över större delen av den Iberiska halvön och emiratetet styrdes från Cordoba. Den moriska kulturen uppnådde en magnifik guldålder under 800- och 900-talen, med storslagna städer såsom Cordoba, Sevilla och Granada.

Men uppe i norr i det nordliga Kungariket Asturien, som aldrig blev kontrollerat av morerna, hade den kristna återerövringen redan inletts. Bergen i norr blev basområdet i detta månghundraåriga skeende som i spansk historieskrivning benämns Reconquistan - återerövringen. I denna gigantiska kraftmätning skiftade ständigt styrkebalansen mellan de kristna kungarikena som trängde på norrifrån och det muslimska moriska området. I täten bland de kristna kungarikena utkristalliserades så småningom kungariket Kastilien som det starkaste riket i norra och centrala Iberiska halvön.

På 1000-talet sönderföll den muslimska centralmakten som utgick från Cordoba i ett antal mer eller mindre självständiga riken. En av dessa var Kungariket Valencia som kontrollerade stora delar av det som idag är östra Spanien.

Dessa småstater, bjöd visserligen fortfarande på effektivt motstånd mot det kristna trycket norrifrån, men den tidigare sammanhållningen saknades. Morerna pressades obevekligt söderut och år 1085 erövrades visigoterns gamla huvudstad Toledo av kungariket Kastilien – en historisk milstolpe och ett välkänt årtal för varje spanskt skolbarn .

El Cid erövrar Valencia
På 1000-talet var alltså den Iberiska halvön ett lapptäcke av kristna och muslimska stater.
Större delen av halvön var dock fortfarande i muslimska händer, inkluderat Valencia, men de var militärt svagare än de kristna kungarikena, Det var under denna tid som den legendariske krigaren och generalen El Cid ändrade på maktbalansen till de kristnas favör.

El Cid hette egentligen Rodrigo Diáz de Vivar och föddes 1043 i en adelsfamilj i staden Burgos. Han tjänstgjorde hos Kastiliens kung Ferdinand l men råkade i onåd och blev landsförvisad, efter att ha dragits in i fejden mellan kungens söner. Flera av Rodrigos riddarkamrater visade honom sin lojalitet och slöt upp vid hans sida. Hans följe blev allt större. Ridrigos män bildade snart en mindre privatarmé. Han blev så småningom känd under namnet El Cid, från arabiskans Sidi (herre). I den tvåspråkiga värld där El Cid levde talades kastilianska och arabiska sida vid sida.
År 1092 hade El Cids armé växt och han närmade sig kungariket Valencia, som styrdes av en muslimsk emir. Efter två års belägring intogs staden under dramatiska former den 15 juni 1094 och regerades därefter av El Cid till sin död 1099. Erövringen av Valencia odödliggjorde honom som legendarisk hjälte med ikonisk status i den spanska historien.

Visserligen återtogs Valencia av morerna några år senare, men hans öde har fascinerat och han omtalas som en hjälte i den spanska litteraturens äldsta diktverk och kastilianskan får ett genombrott som halvöns ledande språk. El Cid ligger begraven i Burgos katedral tillsammans med hustrun Jimena.

1960 spelade Charlton Heston och Sophia Loren huvudrollerna i en romantiserad och omtalad hollywoodproduktion som skildrade El Cids turbulenta liv.



Valencia inlemmas i Aragonien-Katalonien
De kristna kungarikena med Kastilien i spetsen fortsatte att pressa de muslimska morerna söderut. Uppe i den nordöstra delen av den Iberiska halvön började Kungariket Aragonien att växa fram och slogs 1148 samman med Katalonien i en union. Kastilien hade därmed fått en jämbördig rival i jakten på de områdena söderut som de muslimska morerna fortfarande kontrollerade. Bildandet av det nya Kungariket Aragonien-Katalonien skulle visa sig vara fruktbart för båda parter och få avgöande betydelse för Valencias framtid.

När en ung kronprins från Barcelona år 1213 kröntes till kung Jaume l (Jakob l) av Aragonien-Katalonien, inleds definitivt storhetstiden för kungariket. En våldsam offensiv mot de återstående muslimska delarna planeras.
1229 dundrade den imponerande aragonsk-katalanska invasionsstyrkan in på Mallorca och intog Palma. Därefter riktades offensiven söderut och 1232 attackerades den rika hamnstaden Valencia längre söderut.

Aragonien-Katalonien hade länge konkurrerat med Kastilien om ledningen i kampen mot de muslimska morerna och Valencia var en frestelse som båda kungarikena sedan länge ville avnjuta. Vem som skulle hinna först? Stadens murar var svårforcerade och belägringen blev utdragen, men år 1238 intogs och införlivades Valencia i det Aragonsk-Katalanska kungariket. Sedan denna tid har den valencianska dialekten av katalanska varit modersmål för befolkningen i större delen av Valenciaregionen.

Innan erövringen av Valencia, hade Jaume I påbörjat den fantastiska omvandlingen av staden Barcelona till ett hektiskt och vibrerande handelscentrum. Från en oansenlig stad vid Medelhavet utan större lyskraft, till en magnifik metropol som tjusade stora delar av Europa. Efter erövringen och införlivandet av Valencia drogs även denna stad med i denna dynamiska utveckling.
 


El Cids koffert. Riddaren El Cid hade med sig den på sina resor och det går det många historier om den.

El Cids koffert. Riddaren El Cid hade med sig den på sina resor och det går det många historier om den.

El Cid som han kanske såg ut

El Cid som han kanske såg ut

Charmiga gränder präglar den gamla stadsdelen.

Charmiga gränder präglar den gamla stadsdelen.

Bakom apelsinlundarna skymtar  “La Lonja de la Seda”, Silkesbörsen, en av stadens främsta sevärdheter

Bakom apelsinlundarna skymtar “La Lonja de la Seda”, Silkesbörsen, en av stadens främsta sevärdheter

Svenska Magasinet i Spanien
Svenska Magasinet i Spanien
Palau de les arts reina Sofia, av den valencianska arkitekten Santiago Calatrava. Belägen i Ciutat de les Arts i les Ciències, Konst- och Vetenskapsstaden.

Palau de les arts reina Sofia, av den valencianska arkitekten Santiago Calatrava. Belägen i Ciutat de les Arts i les Ciències, Konst- och Vetenskapsstaden.

Svenska Magasinet i Spanien

En supermakt i västra medelhavsområdet
Handelsmännen från Barcelona och Valencia spred sig över stora delar av västra Medelhavet. Handelsdominansen ledde till politisk och territoriell expansion. Kungariket Aragonien-Katalonien med handelsstäderna Barcelona och Valencia blir den ledande sjömakten och utvecklas till en supermakt i det västra medelhavsområdet under guldåldern på 1300- och 1400-talen. Det mäktiga sjöherraväldet omfattade Balearerna, Korsika, Sardinien, Sicilien, Malta och stora delar av Syditalien.

Textilier var den främsta handelsvaran och en veritabel vinstmaskin. Råvarorna hade importerats till Barcelona och Valencia där de förädlats och exporterats vidare till stora delar av Medelhavsområdet. Den dynamiska ekonomin gick på högvarv, vilket också spillde över på kulturlivet. Rikedomarna från handeln skapade möjlighet för de sköna konsterna att utvecklas. Barcelona och Valencia förvandlades till ett epicentrum för kulturell blomstring och blev en magnet för konstnärerer, författare och filosofer i Europa.

Kastilien och Aragonien förenas
1479 förenades de tongivande kungarikena Kastilien och Aragonien i en union genom giftermålet mellan Isabella av Kastilien och Ferdinand från Aragonien. Under detta katolska kungapar föll det moriska väldets sista rest, kungariket Granada, 1492. Columbus expeditioner västerut inleder expansionen i Latinamerika. När Fredinand och Isabellas barnbarn Karl l blir kung 1516 används för första gången begreppet Spanien.

På 1500- och 1600-talen, när Valencia blomstrar som kulturstad, växer Spanien ut till dåtidens supermakt.



Vandring i Valencia
Med två så färgstarka metropoler som Madrid och Barcelona hamnar den charmfulla staden  Valencia ständigt i skymundan. Men trivselkänslan har sannerligen inte svårt att infinna sig med den intensiva närheten till landets erkänt bästa paella och stadens världsberömda apelsiner. Valencia byggdes på ömse sidor av floden Rio Turia. De historiska delarna och den gamla kärnan, El Carmen, ligger på flodens högra sida. De flesta av sevärdheterna finns inom gångavstånd.
För en rundvandring kan det vara lämpligt att börja i Estation del norte, som är Valencias centralstation. Järnvägsstationens byggnad uppfördes i elegant valenciansk jugendstil (en stilriktning som utvecklades i Valencia i början av 1900-talet) och invigdes 1917.

Efter en kort promenad norrut når vi fram till en sällsam byggnad, också den i Valenciansk jugendstil, från 1920-talet med en 30 meter hög kupol och hundratals stånd - El Mercado central. Den enorma saluhallen uppvisar på ett konkret sätt vad den bördiga jorden i Valenciaprovinsen förmår. Marknaden är en matkatedral som erbjuder det mesta av kulinariska läckerheter. Här finns en mångfald av alla slags förstklassiga grönsaker och frukter, oljor och kryddor, lufttorkade skinkor, fisk, kött, bläckfiskar, humrar mm.

Strax intill Mercado central ligger en annan av Valencias största sevärdheter - La Lonja de la Seda, Silkesbörsen, som är en av stadens största turistattraktionerna. Byggnaden är från 1400-talet i gotisk stil och har tagits upp på Unescos världsarvslista.

Vi följer de charmiga smågatorna mot nordost och I vart och vartannat hörn ligger tapasbarer, där man till ölen och vinet plockar bland smårätter av bland annat bläckfisk, oliver, svamp och kronärtskockor. Här är turisterna i minoritet och det är spanska och valencianska som dominerar.

Så småningom är vi framme vid katedralen som började byggas efter Aragoniens erövring av staden år 1238. Den har en fascinerande arkitektonisk blandning av stilar med tre portaler, en i romansk stil, de övriga i gotik och renässansstil.

Vi fortsätter in i den labyrintiska gamla stadsdelen, Barrio del Carmen, som är den gamla stadens hjärta och det område som de flesta turister besöker. I utkanten av stadsdelen når vi fram till tornet och porten Torres de Serranos, som är en del av den forna medeltida stadsmuren. Den byggdes på 1300-talet i valenciansk gotik. Från dess övre delar får besökaren en fantastisk vy över Valencia i alla riktningar.

Efter denna gediget medeltida sevärdhet lämnar vi gamla stan och promenerar på bron Pont de fusta över den uttorkade floden Turias flodbädd. Sedan vattnet efter svåra översvämningar på 1950-talet leddes åt ett annat håll finns bara fåran kvar, som delar staden och skapar en vacker grön park. Vi är på väg mot arkitekten Santiago Calatravas makalösa Ciutat de les Arts i les Ciències”, konst - och vetenskapsstaden.



Vi följer floden Turias flodbädd och fascineras av att området förefaller vara en behaglig mötesplats för stadens invånare. Vi promenerar längs flodbädden i sydostlig riktning och närmar oss arkitekten Santiago Calatrava sanslösa avtryck i staden. Han har låtit de arkitektoniska infallen flöda i skapandet av diverse avantgardistiska formationer av olka slag. Med sin futuristiska design är det som att vandra direkt in i framtiden.

Santiago Calatrava är uppvuxen i Valencia och har verkligen satt sin prägel på staden. Den sk konst- och vetenskapsstaden är ett enormt komplex med byggnader, där de flesta är utformade av Calatrava. Bland dessa byggnader finns operahuset Palau de les Arts Reina Sofia och vetenskapsmuseet Museu de les Ciències Príncep Felipe. 

Om man befinner sig i gränderna i gamla stan är det lätt att glömma att Valencia är en hamnstad med inbjudande stränder, men med spårvagnen tar det bara en kvart till den breda, långsträckta Malvarrossa-stranden med gyllene sand och rader av paella- och fiskrestauranger. Författaren Ernenst Hemingway älskade Valencia och besökte staden flera gånger. Hans favoritkrog La Pepica, intill playa Malvarossa, är en i mängden fisk- och paellarestauranger som fortfarande kantar strandpromenaden längs med Valencias breda stränder.

Valencia är unikt
Spaniens tredje största stad är en härlig cocktail fylld av palmkantade avenyer, stränder, sällsam arkitektur, historia, kultur, mysiga gator och genuina tapasbarer. Kanske testa Valencia nästa gång behovet av en veckoslutsutfärd sätter in?

Valencia är både en stad, en provins och en autonom region. Valencia förknippas med paella, apelsiner, Las Fallas-festivalen i mars mm – men allt detta räcker inte för att turisterna ska strömma till på allvar. För att locka dem att besöka staden gäller i första hand det förflutna, kulturen och historien. Dessa egenskaper är det få städer i Spanien som kan uppvisa likt Valencia.
 
El Cid som har en koppling till Valencia är även en vanlig gatubild i Burgos.

El Cid som har en koppling till Valencia är även en vanlig gatubild i Burgos.


Axplock av ÄLDRE ARTIKLAR ur Svenska Magasinets stora arkiv:


Annons - Svenska magasinet
Annons - Svenska magasinet
Annons - Svenska magasinet
Annons - Svenska magasinet
LÄS SENASTE SvM
Senaste numret av Svenska Magasinet
PRENUMERERA PÅ Svenska Magasinet

AKTUELLA TEMPERATURER
© 2022 Svenska Magasinet - Ditt Svenska Magasin i Spanien

Kontor / Oficina

Öppet/Horario:
Besökstid: 10:00-14:00
Telefontid: 10:00-18:00

Adress/Dirección:
Calle Quemada 6
29640 Fuengirola

Kontakt / Contactar

Telefon: (+34) 952 665 007

Distribueras GRATIS

På över 250 ställen utefter Solkusten som frekventeras av svenskar. Bland annat: Advokater, Banker, Frisörer, Föreningar, Golfbanor, Konsulat, Kyrkan, Köpcentra, Läkare, Resebyråer, Restauranger, Supermercados, Skolor, Tandläkare, m. fl.

Upplaga: 8-10.000 ex per mån
Webbesök: mer än 200 000 per månad, över 7 000 unika om dagen
© Eftertryck endast tillåtet efter avtal
© Reproducción total o parcial sólamente permitida tras autorización

Svenska Magasinet i Spanien

Utgivare/Editor: Melkerson and Nott S.L.
Annonser/Publicidad: (+34) 952 665 007
Depósito legal: MA 143-94
ISSN: 1579 - 9255