Detaljerad information avseende spanska nationalräkenskaper offentliggjordes den 24 augusti. Under Q2 växte ekonomin med 0,9 %. En så hög kvartals siffra har endast observerats två gånger sedan 2008. De senaste 12 månaderna ökade BNP med hela 3,1 %. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
e-post: ruben@hagakapital.se
+34 616 854 498
I vanlig ordning uppjusterar myndigheter och institutioner tillväxtförväntningarna i efterskott. Detta fenomen har varit regeln sen spansk ekonomi vände uppåt i slutet av 2012. Varför prognoserna har legat efter tillväxtkurvan är en mycket intressant fråga.
Allt fler bedömare drar slutsatsen att man inte tar höjd för effekten av hushållens och företagens extrema skuldminskning senaste fyra åren. När hushållens konsumtion ökar förklaras detta som ett resultat av en förbättrad arbetsmarknad där fler personer får inkomster.
Detta är i och för sig logiskt men förmodligen ställs vagnen framför hästen. Kanske kan detta framstå som ordklyveri och frågan om hönan och ägget. Skälet till att gräva djupare i denna fråga är att företagen inte anställer och ökar sin produktionskapacitet för att skapa fler konsumenter. Tvärtom anställer företagen och utökar produktionskapaciteten när de upplever ökad orderingång. Därav blir fler löntagare ett resultat av en ökad orderingång som i sin tur skapar fler konsumenter. Förklaringen till den ökade köpkraften som ursprungligen skapade kapacitets press, måste finnas i ändrade förutsättningar hos hushållen.
Jämför vi BNP vid slutet av 2016 med 2008 var den totala volymen högre vid det senaste årsskiftet. Bryter vi ut hushållens konsumtion och jämför, så var siffran vid årsskiftet 649 mrd euro mot 624 mrd euro 2008. Hushållens konsumtion var alltså hela 25 mrd euro högre vid senaste årsskiftet.
Jämför vi lönenivån så var snittlönen ca 3 % lägre vid utgången av 2016. Antal personer i arbete var drygt 2,2 miljoner färre, (20, 5 miljoner 2008 mot 18,3 miljoner vid senaste årsskifte). Hushållen hade ca 4 % i sparkvot 2008 mot 8,5 % 2016. Toppar vi detta med att hushållen amorterade mycket aggressivt 2016 mot att de lånade till konsumtion 2008 är fenomenet MYCKET anmärkningsvärt.
Befolkningen har minskat, anställda har lägre lön, 2,2 miljoner färre har löneinkomster, folk sparar och amorterar mer, MEN köper också nyproducerade varor och tjänster i större omfattning än någon gång tidigare. VAD HAR HÄNT?
Förenklat kan man dela hushållens kostnader i BNPdrivande och ej BNP-drivande transaktioner. Ej BNPdrivande är till exempel räntor/amorteringar samt köp av ej nyproducerade prylar som begagnade hus. BNP-drivande är det som spenderas på nyproducerade varor och tjänster. När hushållen spenderar mer på nyproducerade varor och tjänster ökar orderingången hos företagen och ger kapacitets press med ökad sysselsättning som resultat.
Spanska hushåll har genom aggressiv amortering i en lågräntemiljö, minskat posten för ej BNP-drivande transaktioner, vilket har gett ett kraftigt ökat utrymme för köp av nyproducerade prylar (toppat med ett högre sparande).
I perioder när summan av det som spenderas på nyproducerade varor och tjänster ökar men finansieras av lån (förbrukning av framtida inkomster), kommer ökningen att vara lite av ett ”one-off-fenomen”. Det definieras som en kris först när bubblan spricker, inte när hushållen börjar förbruka framtida inkomster.
Det unika fenomen som har ägt rum i europeiska hushåll de senaste åren, skapar ökad köpkraft trots att lönerna i flera länder har stått still eller minskat. Denna ökning i köpkraften är inte ”one-off”, den är långsiktig och kommer att öka i styrka hos dem som amorterar mest. Detta är inte enbart ett europeiskt fenomen. Samma trend kan vi observera hos amerikanska hushåll samt i flera asiatiska ekonomier.
Utvecklingen är glädjande och efter nästan 10 år, börjar världens hushåll ta sig ur en historiskt lång lågkonjunktur. Sysselsättningen ökar i rask takt och företagen upplever högre orderingång, kapacitets press, högre marginaler med påföljande högre lönsamhet.
Fenomenet är allra starkast i sydeuropeiska länder. Glädjande nog passerar nu Italien sin förra ”all time high” avseende personer i arbete. Vidare har Italien Europas lägst belånade hushåll med endast 39 % mot BNP. Sunda och starka hushåll ger solida förutsättningar för starka företag och lägre offentlig skuldsättning.
Den som inte har sydeuropeiska aktieexponeringar de närmaste åren kommer sannolikt att gråta hela vägen till banken.
