Nyhetsflödet avseende Italiens ekonomi målar en dyster bild av landets framtid. År med underskott och bristfällig budgetdisciplin har resulterat i en statsskuld på 132,2 % av landets BNP. Av Ruben Larsen
e-post: ruben@hagakapital.se
+34 616 854 498

Vi måste gå 30 år tillbaks i tiden för att hitta en skuldsättningsgrad under 100 % av ekonomins storlek. I ljus av stabilitetspakten med skuldtak på 60 % är detta ett misslyckande.

Syftet med ett tak för maximal skuldbörda var inte att staterna skulle ligga så nära taket som möjligt utan att definiera en tydlig gräns för när skuldbördan börjar utgöra en substantiell risk för samhället. Hos företagen är bilden en annan. Här hittar man ofta starka balansräkningar, god lönsamhet och effektivt resursutnyttjande. Detta blir normalt belönat med låga kreditkostnader och stabila aktiekurser.

När det kommer till hushållens skuldsättning och finansiella stabilitet, finns det lite som definierar en sund belåningsgrad. Oftast är det kulturella attityder som avgör den ekonomiska sårbarheten i landet. Varför har den kulturella attityden effekt på hushållens och företagens ekonomiska disciplin, men inte i den gemensamma ekonomin? I ekonomier som Sverige kan vi observera det motsatta.

Hushållsskulder Italien
Italienska hushåll har historiskt haft en extremt låg belåningsgrad men under krisen när ekonomin krympte, ökade skuldsättningen något. I linje med andra sydeuropeiska länder började hushållen fokusera på amortering och i skrivande stund är den italienska skuldsättningsgraden hos hushållen ca 40 % av BNP.

Snittet i Eurozonen ligger på ca 57 %. I sammanhanget är det på sin plats att nämna Spanien som har tagit sig ned från nästan 90 % till i underkant av eurozonens snitt.

Förenklat kan en ekonomi definieras som summan av transaktioner mellan hushåll och producenter. Sårbarheten i ekonomin blir i förlängningen risken för störningar i strömmen av transaktioner.

Inkomster till vår gemensamma plånbok kommer huvudsakligen från beskattning av transaktioner. När någon köper en vara eller tjänst betalas moms. När en producent köper arbetskraft betalas sociala avgifter och när individen säljer sin arbetskraft betalas inkomstskatt på värdet av transaktionen.

Störningar i volymen av transaktioner mellan dessa aktörer, kan ge färre beskattningsbara transaktioner och därmed generera underskott. För att kartlägga riskerna för störningar kan det vara klokt att studera förändringar i resurser hos hushållen.

Disponibel inkomst Italien
Hushållens disponibla inkomster har ökat en hel del senaste åren. Låga räntor och lägre skulder har ytterligare bidragit till frigjorda resurser för konsumtion och sparande. En mindre del av dessa frigjorda resurser har hittat vägen ut i nya transaktioner. Dock har ökningen i orderingången varit omfattande och skapat kapacitetsbrister. Flera anställda har gett ny ”ALL TIME HIGH” antal personer i arbete.

Ny topp passerade förra toppnivån som observerades i slutet av 2008. Sedan bottennoteringen sommaren 2013 har det skapats drygt 1,1 miljoner nya arbetstillfällen. Resterande frigjorda resurser från lägre kreditkostnader har samlats i ladorna plus extra amorteringar på skulder. Hushållens kreditkostnader är på historiskt låga nivåer och bulken av låntagare har fasta ränteavtal.

Hushållen har försiktigt ökat volymen i transaktioner, men är fortfarande mycket försiktiga med onödiga inköp. Konsumtionsviljan påminner mycket om spanska hushåll i början av 2014, om detta stämmer kommer den inhemska ekonomin i Italien se goda dagar.

Den 9 maj 2019 publicerade Istat ett samarbetsprojekt som blev genomförd ihop med Italienska centralbanken ”The wealth of Italian households and non-financial corporations”

Ett fenomen som sällan uppmärksammas i morgon-soffan är förmögenheten hos italienska hushåll, Italienare är bland dom rikaste i världen. Vid utgången av 2017 var nettoförmögenheten hos italienska hushåll 9 734 Miljarder Euro (ca 8 gånger hushållens disponibla inkomst). Fastigheter utgör 5 246 Miljarder Euro. Finansiella tillgångar som huvudsakligen består av likvida tillgångar som banksparande uppgick till 4 374 Miljarder Euro.

Här kan du läsa hela artikeln