Svenska skolan i Fuengirola eller Skeppareskolan startade 1969 och har sedan dess tillhört de större svenska utlandsskolorna. Mycket har förändrats. På den tiden fanns inga gäststudenter och inget gymnasium.
Trots det låg antalet elever på över 200 läsåret 1972/73 och var då Sveriges största utlandsskola. Men den svenska regeringen såg med ogillande att svenska skolor växte på de spanska turistorterna.
Foto: Svenska skolan
Per Hvid Hansen, föreningschef vid skolan sedan juni 2016, har till skolans 50-årsjubileum låtit sammanställa en historisk redogörelse av hans egna erfarenheter, minnen och åsikter.
”Vi har många eldsjälar att tacka för att skolans existens och fortlevnad genom decennierna. Listan på personer som lagt ner mycket arbete för skolans bästa kan göras lång. Jag vill inte ge mig i kast med att försöka nämna alla här, men det finns en person som jag inte kan låta bli att tacka för sitt arbete för denna skola. Tack Anne Palmers, för det arbete du gjort för denna skola. Utan dig hade den aldrig existerat. Du är den första pusselbiten i denna historia”, skriver Per.
Inför 25-års jubiléet medverkade Anne Palmers med en text. Hon hade kommit till Fuengirola med sin familj 1967 från Asien. Hennes verksamhetsområde var journalist.
Anne och Åsa var grundarna
Under hösten 1967 kom det uppmuntrande nyheter från Sverige. I tryck väntades 1968 års författning om statsunderstödd svensk undervisning utomlands.
Per Hvid Hansen och Michael Centerblad är två tidigare elever på skolan. De intervjuades i Svenska Magasinet, september 2012, och berättade då hur Åsa Hvid Hansen och Anne Palmers fick ihop tillräckligt med elever och startade skolan 1969.
Anne Palmers skriver att på uppropsdagen i september 1969 stod 52 elever på skolgården och väntade på inträde till Skeppareskolan, uppkallad efter Åke Skeppare som var Skolöverstyrelsens konsulent för utlandsskolorna.
Elevavgifterna 1969 var för hösttermin 5.000 pesetas, vårtermin 8.000 pesetas och inskrivningsavgiften 1.000 pesetas. Medlemsavgiften till skolföreningen var 100 pesetas.
Varför en svensk skola?
På den tiden stod katolska kyrkan för skolutbildningen och Åsa och Anne ville ha en svensk skola. Tolv elever behövdes för att få statsbidrag från Sverige. Efter en termin hade Skeppareskolan 70 elever.
1967 kom Michael Centerblad som femåring till Spanien tillsammans med sina föräldrar. De första åren på Mallorca och senare Altea på Costa Blanca som då hade en svensk skola med 17 elever. 1971 flyttade familjen Centerblad till Solkusten. Här bodde svenskar som var småföretagare, jobbade på distans eller var verksamma inom turistbranschen.
Michael har alltid återvänt till Spanien efter utbildningar. 1997 startade Michael företaget Independent Marketing SL med babyprodukter som Babybjörn.
Michael Centerblad intervjuades i Svenska Magasinet i september 2012 där han berättade om sina minnen.
– Skolan har legat på tre olika ställen. När jag kom låg den på gränsen till Los Boliches. Till höger (i Villa Collin, red. anm.) efter att du passerat flodbädd och bensinstation med Los Boliches i ryggen. Min första lärare hette Marianne och hon bor numera i Málaga. Vi var cirka 20 i klassen.
1972 flyttade skolan till Villa Isabel där den låg i mer än 30 år. Banco Atlanticos direktör hade hört att skolan blivit trångbodd. Direktören föreslog Villa Isabel och den 4 februari 1972 skrevs ett första tioårigt kontrakt på Villa Isabel med en hyra på 75.000 pesetas per månad.
– Jag minns att vi allesammans hjälpte till att flytta, var och en bar sin stol. Och vi gick som ett lämmeltåg längs landsvägen Carretera de Cádiz km 217, numera Ramón y Cajal. Sedan gick vi tillbaka och bar en bänk emellan oss, berättar Michael.
Läsåret 1972/73 ökade antalet elever till över 200 med även danska, norska och finska barn. Värt att notera är att det inte fanns några gäststudenter eller något gymnasium på den tiden. Det var 25 i varje klass. Senare infördes gymnasiestudier via korrespondens med hjälp av Hermods AB.
Redan efter ett par års verksamhet hade skolan blivit Sveriges största utlandsskola. Och det stack i ögonen på Sveriges röda socialistregering med Olof Palme i spetsen. Det ogillades att att flera svenska skolor på de spanska turistorterna växt sig stora och var berättigade till statsbidrag.
Spaniensvenskarna stämplades ofta i svensk massmedia som skattesmitare oavsett anledning till varför de befann sig i Spanien. Det infördes Spanienbojkott och Sylvia Vrethammars slagdänga Eviva España fick inte spelas i svensk statlig radio. Det var Leif Nilsson som skrev den svenska texten till 1973 års schlager som först hade spelats in i Belgien två år tidigare.
Den väckte skandal i det svenska folkhemmet och artisten Sylvia Vrethammar fick motta telefonhot och blev kallad fascist. Sången som var en hyllning till sommaren saknade politisk betydelse enligt henne själv. Men inte i Palmes Sverige.
1972 beslutade dåvarande Skolöverstyrelsen (SÖ) att se över statsbidragen och omdefiniera kriterierna för vem som var berättigad till statsbidrag. Fram till då hade utlandsskolorna fått statsbidrag för alla barn. Därefter skulle de vårdnadshavare till barn definieras som var berättigade till statsbidrag.
Uppskattad lärare
Henry Atterby var en av lärarna som Michael Centerblad kom att uppskatta.
– Den som har imponerat mest på mig. Henry var krävande men ansträngde vi oss blev det mycket trevligt. Jag lärde mig mer om svensk grammatik i årskurs 4 eller 5 än vad jag lärde mig på universitetet. Henry var även en duktig gymnast som höll i gymnastiken.
– Jag delar den uppfattningen helt, säger Per. Jag och Michael var bland de få elever som pratade spanska vilket gjorde att vi fick springa ärenden. Vi blev till och med utslängda från lektionerna i spanska efter att vi hade rättat lärarna ett antal gånger. Vi var för bra helt enkelt…
– Nu är spanskundervisningen betydligt mer utvecklad, är väl bäst att tillägga, säger Per.
I början bodde familjen Centerblad i Torremolinos och Michael tog bussen till Fuengirola.
– Lunchen på skolan bestod i början av yoghurt och frukt samt någon smörgås vi hade med hemifrån. Senare hade skolan ett avtal med en restaurang. Det var sittningar för mat klockan 11, 11.30 och 12. På den tiden fanns ingen matlagning på skolan.
Gymnasiet på Svenska skolan var länge baserat på Hermods AB, ett svenskt företag för korrespondensundervisning, med lärarstöd.
– Det var ett korrespondentgymnasium med lärarstöd. Vi läste ämnena blockvis och tentade av dem allt eftersom. Vissa ämnen som fysik, biologi och kemi tentade vi av i Malmö eftersom vi inte hade något labb som räckte till.
– På Hermods i Malmö avslutades i regel vårterminen, minns Per.
Under senare delen av 90-talet fick skolan behörighet för ett eget gymnasium vilket gjorde att personalstyrkan ökade. En gäststudentverksamhet startades där studenter i Sverige erbjöds plats på skolan under ett utbytesår.
Mellan åren 1993 till 1999 fanns det även en svensk golfskola som var knuten till skolan. Det var Svenska Golfförbundet som hösten 1993 startade golfskolan för lovande juniorer i Sverige. Lisa Magnusson var projektledare under alla sex åren.
2007 flyttade skolan till avenida Acapulco i Los Boliches och med det är vi framme vid skolans nutidshistoria.
Källor: Intervjuer i Svenska Magasinet, Jubileumsboken 30 år 1969-1999 och föreningschefen Per Hvid Hansens historiska återgivning.
