Har du möjlighet att besöka Córdoba skall du absolut göra det. Den stora moskén är ett unikt byggnadsverk, ett av de största monumenten i Andalusien, vilket visar den storstilade prakt som den muslimska konsten införde på Iberiska halvön. En närmare kontakt med denna byggnad ger kunskap om historien, den islamiska kulturen och ombyggnaden till katedral. Av Elvira Herrador Quero
e-post: elvira.herrador@gmail.com
Översättning Mona Lidman Valdemarsson

Córdoba ligger 400 km från Madrid och 150 km från Sevilla vid floden Guadalquivir. Córdoba var huvudstad på den iberiska halvön under det romerska imperiet och även under det muslimska herraväldet. Efter muslimerna ankomst år 711 utvecklades ett oberoende emirat genom prins Abderramán I som förklarade al-Andalus oberoende av Bagdad och beslöt att bygga en moské över en gammal kristen kyrka, Basílica de San Vicente, byggd av västgoterna.
Men efter den kristna återerövringen på 1200-talet och upptäckten av Amerika i slutet av 1400-talet började under 1500-talet Cordobas tappa till förmån för grannen Sevilla som hade monopol på handeln med Amerika.

Vad är en mezquita (moské)
Mezquita motsvarar för muslimerna de kristnas kyrka. Själva ordet kommer från det arabiska ordet Masyid, som syftar på den plats där muslimerna samlas för att hylla Allah och hans profet.
Byggnadens utformning skall påminna om det hus där Muhammed samlade sina trogna, predikade och undervisade. Det var ett fyrkantigt område av lersten med en innergård omgiven av arkader byggda av stammar från palmer.
Innanför denna får det inte finnas några bilder enligt förbudet i Koranen som motsätter sig dyrkandet av föreställande bilder.

Nyckelord
Sala de oración: Ett utrymme indelat i skepp. I Córdoba är de orienterade i nord-sydlig riktning med bågar och kolonner. Den har tre portar ut mot gatan och en stor öppen fasad mot innergården.
Patio, sahn: Ett utrymme under öppen himmel omgivet av gallerier eller valv.
Där kan finnas en fontän för att utföra tvagning, en brunn med en cistern och träd som i Cordoba består av apelsinträd och palmer.
Mid´a, Fuente de las abluciones: Vid ingången till alla moskéer skall finnas en fontän så att de trogna kan förrätta sina böner med rena händer, ansikte och fötter.
Almimbar: Predikstolen från vilken imam håller sin predikan på fredagarna.
Mihrab: Ett valv eller en nisch mitt i väggen som visar riktningen till Mekka. Det är den viktigaste platsen i moskén och varifrån imam riktar sina böner.
Minarete: Ett torn från dess höjd kallelse till bön hörs från böneutroparen.
Macsura: Ett avstängt område framför bönenischen reserverad för kalifen och hans följe när de kommer till moskén på fredagar.

Byggnadens historia
Mezquitan är byggd ovanpå tidigare byggnader:
Ett tempel från den romerska imperietiden helgat åt kulten av guden Janus,
som var guden för slutet och början representerad av ett huvud med två ansikten, som var riktade åt två håll.
En basilika, kyrka, från den västgotiska perioden helgad åt San Vincente. Vid det kyrkbygget använde man delar från det romerska templet. Basilikan förstördes år 786 av araberna och materialet användes sedan till att bygga mezquitan.
Därför har moskén delar från det gamla romerska templet,
Byggtiden blev långvarig. Mellan år 786 och 988 byggdes moskén i fyra faser och blev sedan omgjord och helgad till kristen katedral år 1236.

Först etappen, Abd al-Rahmnan I, 786-788
I den första delen av mezquitan öppnar sig den stora salen med kolonner ut mot innergården. Över kolonnerna är dubbla hästskoformade bågar och ytterligare en som gör att takhöjden är 13meter.

Den första utbyggnaden, Abd al-Rahman II, 833-852
På grund av folkökningen i staden som blivit den mäktigaste i al-Andalus, behövdes en större lokal för bön vilket gjorde att de utökade de längsgående skeppen med ytterligare åtta, rev en gammal mur och byggde sedan en ny.
Kolonnerna av alabaster med bladformade kapitäl skiljer sig från den första etappen.

Den andra utbyggnaden, al-Hakam II, 962-966
När Córdoba har sin glansfullaste period och är den mäktigaste staden i hela den islamiska världen härskar al-Hakam II. Han planerade att göra moskén ännu mer betydelsefull och uppföra en ännu större utbyggnad. Han ville ändra sträckningen av muren vid Quibla, men arkitekterna rekommenderade att behålla det ursprungliga läget, riva ner Quiblamuren och skapa tolv tvärgående skepp. För att förbättra belysningen satte de in fyra takfönster med flikiga bågar samt även kolonner av röd och blå marmor med korintiskt kapitäl, enkla och sammansatta. Man skapar också la Maqsura, en stängd plats, där kalifen och hans familj kunde ägna sig åt liturgin ostörda.
Den tredje utbyggnaden, al-Mansur , 991
al-Mansur nästan fördubblade storleken av byggnaden med ytterligare åtta nya skepp och en ny innergård för tvättning. Denna nya tillbyggnad gjorde att bönenischen, mihrab, inte längre kom att vara i centrum av moskén. Dessutom blev nischen vänd mot Damaskus istället för Mecka.

Från och med 1500-talet kallades byggnaden ”Asunción de Nuestra Señora”
(Asunción = himmelsfärd) När Fernando III av Kastilien erövrade Cordoba år 1236 helgades mezquitan till katedral. År 1266 under Alfonso X byggdes ett stort kapell i gotisk stil inne i den del som uppförts av al-Hakam II.

År 1523 föreslog kyrkans myndighet att det skulle byggas ett nytt stort kapell i centrum av moskékatedralen i den del som tillkom under Abd al-Rahman II. Förslaget fick mycket kritik men kejsaren Karl V (i Spanien kallad Carlos I) gav sitt bistånd till fördel för projektet. Mittskeppet av katedralen, som reser sig över pelarhallen, gjorde att centrala delar av denna demolerades.
Senare beklagade sig kejsaren med en mycket känd fras: ”Ni har förstört det som var enastående i världen och i dess ställe har ni placerat det som man kan se överallt”. Minareten finns kvar men är inbyggd i klocktornet.
Karl V fick inte se projektet färdigställt. Det tog 84 år och tre generationer arkitekter.

Det arabiska inflytandet på den spanska kulturen
Sedan år 711 när de första grupperna med arabisk kultur anlände till Iberiska halvön över Gibraltar sund har det arabiska inflytandet medfört viktiga kulturella bidrag inom flera områden.
Vi kan tänka på alkemi, ursprunget till kemi, algebra, schack, arabiska siffror i stället för de romerska och användningen av noll.
Dessutom påverkades musiken med arabiska instrument och melodier som banade väg för gitarren och flamencon.
För att inte tala om maten. Användningen av örter och kryddor och betydelsen av en särskild baljväxt, garbanzo, (kikärtor) som inte används så mycket på den europeiska kontinenten men förekommer mycket Spanien.
Från språklig synpunkt utgör orden med arabiskt ursprung det största bidraget i det spanska ordförrådet efter latin. Man uppskattar att 4.000 ord i castellano har sitt ursprung i arabiska. Det är enkelt att känna igen många av dem eftersom de börjar med ”al” eller ”az” som är arabiska artiklar.
Några exempel: azafrán, alfombra, albañil, aceituna, almohada, alcalde, aceite, alcachofa, azahar, alcantarilla, azotea, azulejo.

Ett annat exempel som ofta förekommer i dagligt tal är uttrycket för att man hoppas på det bästa, ojalá. Ursprunget är den arabiska frasen ”in sha´a Allah” (uttalas: Insha'Allah) som betyder ”om Gud vill”.
”Ojalá”, att alla Spanienbesökare någon gång får uppleva den fantastiska skogen av pelare och valv i la Mezquita i Córdoba.