Hjulen rullar allt snabbare i Spanien och ekonomin växer. En förkastad stadsplan har bidragit till käppar i hjulet för Marbella. Nu har arbetet inletts med att revidera och normalisera stadsplanen. Av Ola Josefsson
Marbella beskrivs som loket som drar hela kusten. När prins Alfonso de Hohenlohe-Langenburg grundade Marbella Club 1954 var det startskottet på Solkustens sagolika utveckling. Kändisar, skådespelare och hertigar som Windsor, prins Rainier av Monaco, prinsessan Grace, Ava Gardner, Kim Novak, Gunilla von Bismarck, Audrey Hepburn, Guy de Rothschild, Frans Josef, Cary Grant och Laurence Olivier bidrog till att Marbella hamnade på världskartan.
St Moritz, Gstaad, Cannes, Deauville, Palm Springs, Sardinien, Monte Carlo och Saint-Tropez. Platser med speciell klang, med jet-set-liv och miljardärer och det var till denna Champions League Marbella kvalade in.
Spaniens tidigare kung don Juan Carlos har sagt om prins Alfonso de Hohenlohe: ”Alfonso, Marbella är ditt verk”. Málaga får helt enkelt ursäkta. Marbella är metropolen, sockerbiten som drar till sig folk från hela världen. När det går bra för Marbella så går det bra för hela kusten. Och här ligger mäklarfirmorna på rad.
Det blev käppar i hjulet efter att Andalusiens Högsta domstol februari 2015 förkastat stadsplanen från 2010, vilket betydde att vi backade bandet tillbaka till den gamla stadsplanen 1986. Osäkerheten spred sig inte minst när det gäller planerade nybyggen. Situationen beskrivs som låst. Vad gäller?
Näringslivet i Marbella vill se en färdplan så att stadsplanen moderniseras och normaliseras. Många verksamheter stannade upp efter beskedet från domstolen. Det råder oklarheter vilket påverkar näringslivet.
Andalusiens företagarförening CEA (Confederación de Empresarios de Andalucía) och turistnäringen CIT (Centro de iniciativas Turísticas) i Marbella vill se en kommunal färdplan och ökad flexibilitet när det gäller stadsplaneringen som ”har fastnat i kommunhuset”.
Ekonomin växer i Spanien och Marbella har inte råd att hamna på efterkälken menar företagarna som har träffat kommunledningen för att öppna upp för dialog och samarbete när det gäller frågor som har stor betydelse för alla parter. Nu är inte Marbella ensama. Av Andalusien 800 kommuner har inte mer än en tredjedel en godkänd stadsplan.
Marbella är annorlunda jämfört med andra kommuner. Marbella är loket på kusten som drar och Spanien seglar i medvind. Ekonomin pumpar på, nya arbetstillfällen skapas och det finns intresse bland investerare.
Tåget går och vi måste hoppa på. Vi kan inte vänta, menar företagare i Marbella. För näringsliv och turistnäring är det viktigt med en moderniserad stadsplan som gör att de kan komma ikapp utländska konkurrenter och passera dem.
I april bestämde trepartialliansen med stöd av Costa del Sol Sí Puede (CSSP) att revidera stadsplanen PGOU från 1986 och att den ska anpassas till LOUA, lagen för stadsplanering i Andalusien. Det handlar bland annat om att definiera kommungränsen då det har varit oklarheter med grannen de Benahavís. Innan en färdig stadsplan står klar så kan det ta ett antal år.
Partido Popular röstade emot förslaget i april som gick igenom med en rösts skillnad (14-13). Kommunalrådet Cristóbal Garre (Partido Popular) avvisade helt trepartialliansens förslag. ”Att fortsätta arbeta med stadsplanen från 1986 är att återvända till 1980-talets Marbella” menar Garre.
Oppositionen är kritiska och menar att det inte löser situationen med 16.000 illegala bostäder. Det blir inte möjligt att planera för framtiden och gå vidare efter 15 års Gil-styre då byggen utan tillstånd var mer regel än undantag.
Ett skäl till varför den regionala högsta domstolen avfärdade stadsplanen för 2010 var att myndigheten inte hade befogenhet att legalisera bostäder i efterhand. Dessutom hade inte stadsplanen följt vissa EU-direktiv inom ekonomisk hållbarhet och miljö.
Under våren har vi kunnat ana en viss optimism när det antalet nybyggda bostäder som återigen ökar. Under första kvartalet registrerades 51 nybyggda bostäder i Marbella kommun jämfört med 46 ifjol. Då bör vi ha i åtanke att antalet nya bostäder totalt för fjolåret uppgick till 173 i Marbella jämfört med 492 för året 2015. Ett rejält ras på ett år och sämre kan det knappast bli, varför en ökning 2017 är att vänta.
Svenska Magasinet har talat med flera svensktalande mäklare i Marbella. Fram träder bilden att de har fullt upp och är måttligt bekymrade. De hänvisar kunder till pålästa advokater, att alltid gå den rätta vägen för att få de rätta svaren.
Antalet svenskar som lämnar Sverige har nått rekordnoteringar senaste åren. Spanien ligger i topp när svenskar söker bostad i ett varmt land. Marbella lockar och drar som alltid.
Samtidigt uppger experter och bedömare att fastighetsbranschen i Marbella inte har nått toppfart. Kommunen har hamnat i bakvattnet jämfört med flera grannkommuner visar färska siffror från arkitektkollegiet i Málaga för första kvartalet 2017.
51 nybyggda registrerade bostäder i Marbella kommun kan jämföras med Málagas 367, Esteponas 238 och Mijas med 100 där främst La Cala de Mijas lockar nordiska löpare i övre medelklassen med priser från 200.000 euro och uppåt.
Fuengirola redovisade 127 registrerade nybyggda bostäder första kvartalet vilket är betydligt fler än Marbella. Lilla Ojén norr om Marbella registrerade 76 och Manilva 67.
Här har vi alltså Marbellas stora dilemma för närvarande. Den sittande trepartistyrelsen i Marbella arbetar för att så snart som möjligt få igenom en ny stadsplan, men det kommer att ta minst två år. Under tiden är det 1986 års stadsplan som gäller.
Svenska Magasinet har tidigare berättat vad en person som står inför ett husköp bör tänka på. Det gäller att kontrollera den gällande stadsplanen så att bostaden är byggd enlighet den. Säljaren ska också tillhandahålla Certificado de no infraccion urbanistica, som utfärdas av kommunkontoret. Då får ni klara besked om fastigheten uppfyller gällande stadsplan.
Det är bra att på ett tidigt stadium ta upp med säljaren att ni önskar ett sådant. Det är normalt säljarens skyldighet att tillhandahålla certifikatet och om en preliminär undersökning visar att det kan finnas tveksamheter beträffande bygglov med mera så bör denna skyldighet återspeglas i köpeavtalet, skriver Lars Isacsson, advokat.