Kritik mot att Spanien öser ut mest stödpengar

Spanien har avsatt mest offentliga stödpengar och bidrag till invånarna för att lindra konsekvenserna av det geopolitiska läget och energikrisen.

Det handlar främst om generella momssänkningar eller energiskatter som samtidigt strider mot rekommendationerna från EU-kommissionen, ECB och Europeiska finanspolitiska rådet.

Ola Josefsson
Publicerad igår 11:03

Den geopolitiska konflikten i Mellanöstern som inleddes i mars orsakade en dramatisk ökning av bränslepriserna.

Det har tvingat europeiska regeringar att avsätta mer än 11,6 miljarder euro för att mildra de sociala och ekonomiska effekterna som följd av stängningen av Hormuzsundet.

Det finns dock stora skillnader i de anslag som används av de olika länderna, rapporterar Diario Sur.

Toppar båda mätvärdena

Spanien har avsatt 4,747 miljarder euro vilket gör att landet toppar rankningen visar den senaste rapporten från tankesmedjan Bruegel. På andra plats ligger Tyskland (1,620 miljarder euro) följt av Nederländerna (967 miljoner euro), Grekland (800 miljoner euro) och Irland (725 miljoner euro).

Men när utgifterna justeras i jämförelse med storleken på respektive lands ekonomi faller Tyskland ur den ledande gruppen och ger vika för mindre ekonomier som Bulgarien och Irland.

Spanien är etta när båda mätvärdena tillämpas och står för nästan hälften av de medel som avsatts i EU.

Bensinskatter

Skillnaderna var stora vid en jämförelse hur länderna hanterade bensinskatter.

Spanien genomförde en sänkning på upp till 30 cent per liter bränsle genom att sänka momsen till 10 procent på diesel samt bensin, och genom att ge en subvention på 20 cent per liter för transportörer, jordbrukare, boskapsuppfödare och fiskare.

Tyskland sänkte punktskatterna med 14 cent per liter, medan Bruegels analys visar att Danmark hade en diametralt motsatt strategi och lämnade dem oförändrade under hela krisen.

Strider mot rekommendationer

Det finns kritik mot stödpaketen som att mer än hälften av det totala beloppet används för icke-riktade åtgärder, såsom generella moms- och energiskattesänkningar.

Det är en strategi som strider direkt mot rekommendationerna från viktiga institutioner som EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Europeiska finanspolitiska rådet.

De europeiska organisationerna betonar specifikt att stödet måste vara tillfälligt, fokuserat på sårbara hushåll och de mest utsatta företagen, och undvika generaliserade mekanismer som sänker energipriserna för alla konsumenter.

Miljökonsekvenser

Dessutom varnar tankesmedjan Bruegel för miljömässiga konsekvenser av politiken.

Åtgärderna har främst fokuserat på att minska punktskatterna på bensin och diesel vilket har gjort att 86 procent av stödet har varit riktat och bidragit till att konsumera fossila bränslen.

Tips om nyheter?