Inför Natotoppmötet i Madrid som startade på onsdagen hade Spaniens regeringschef Pedro Sánchez inte mindre än fyra bilaterala möten. Under gårdagen träffade han USA:s president Joe Biden, Australiens premiärminister Anthony Albanese, Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern och Islands premiärminister Katrín Jakobsdóttir.
Det gällde i första hand utökade samarbeten och att det ska bli lättare för ungdomar att studera och arbeta.
Samtalen mellan Spanien och USA handlade även om militärbasen i Rota där antalet amerikanska jagare kommer att utökas från fyra till sex fram till 2024-2026. Sedan 2014 och 2015 finns de fyra jagarna USS Carney, USS Donald Cook, USS Porter och USS Ross placerade i flottbasen i Cádizprovinsen.
Det handlar om antimissilskölden som byggs upp i södra Spanien.
Med antimissilskölden placeras ytterligare 600 militärer i Rota. Vilket gör att det bilaterala avtalet mellan Spanien och USA måste omförhandlas.
Södra flanken
När Natotoppmötet inleddes i utställningshallarna Ifema i Madrid på onsdagen påpekade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att alliansen förbereder ett tillkännagivande om den södra flanken och arbetet mot terrorism.
Det var en av huvudpunkterna som även Pedro Sánchez och kung Felipe VI nämnde i sina tal.
Nato kommer att fördjupa sitt samarbete med Mauretanien. Landet är dubbelt så stort som Spanien men har bara 4,6 miljoner invånare. Mauretanien delar en 2.237 kilometer lång gräns med Mali som är en central plats för jihadism och där Ryssland har närvaro.
”Historiskt”
Stoltenberg betonade också vid öppningstalet på toppmötet att det blir ”historiskt” och påpekade att vi träffas i Madrid vid den allvarligaste tiden ur säkerhetssynpunkt sedan andra världskriget.
Statschefer och ministrar på plats i Madrid när Natotoppmötet öppnade på onsdagen. (Foto: Nato)
– Vi kommer att godkänna ett nytt strategiskt koncept och uttrycka vårt stöd för Ukraina, sa Stoltenberg.
– Vi kommer även att bjuda in Sverige och Finland till att bli medlemmar i Nato, tillade han och hänvisade till överenskommelsen som nåddes i går då Turkiet lyfte sitt veto mot ett svenskt och finskt medlemskap i försvarsalliansen Nato.
Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu, Finlands utrikesminister Pekka Haavisto och Sveriges utrikesminister Ann Linde signerar överenskommelsen. Bakom dem står från vänster till höger, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan, Finlands president Sauli Niinistö och Sveriges statsminister Magdalena Andersson.
Foto: Nato
Men Turkiet har satt vissa krav på Finland och Sverige som att lämna ut 33 terrormisstänkta personer. 21 av dessa finns i Sverige. De ska ha varit medlemmar i den kurdiska gerillaorganisationen PKK eller påstådda medlemmar i en grupp ledd av den USA-baserade predikanten Fethullah Gülen.
”Invitee”-status
Nästa vecka ska Natos styrande råd, NAC, träffas i Bryssel för att ge Sverige och Finland så kallad ”invitee”-status vilket gör att de blir ”särskilt inbjudna” ansökarländer.
Efter det ska samtliga 30 medlemsländer fortsätta processen där parlamenten ratificerar ländernas ansökan. När samtliga länders parlamentariker sagt ja är det grönt ljus.
Framemot vintern är Finland och Sverige fullvärdiga Natomedlemmar om inte nya hinder uppstår.
Läs tidigare artikel: Spanien en del av missilskölden som ska skydda Europa
