Några av kustens stränder har hissat gul flaggan i sommar. Trots att det har varit fritt från farliga strömmar och lugnt på ytan. Anledningen är maneter i vattnet eller det som vi upplever som ”geléklumpar” och som består av 90 procent vatten…

Maneter är inga trevliga djur. Och uppskattas inte av oss som gillar att ta oss ett dopp i havet och snorkla när ytvattnet är så där underbart behagligt varmt. Och så finns de plötsligt där, ”geléklumparna”, och förstör en så där i övrigt helt perfekt sommardag.
Det finns många arter av maneter. Tack och lov har vi inte de största längs den spanska Medelhavskusten.

”Nemopilema nomurai” kan väga nära 220 kilo.

Hur skulle du reagera om du mötte ett exemplar av ”Nemopilema nomurai”? Den kan väga nära 220 kilo. Eller röd brännmanet med över 30 meter långa tentakler…

I det perspektivet känns ”våra” maneter inte som något stort problem….

Även om det inte har varit som rekordåret 2012 så har badgäster mött maneter i vattnet i år. Biologen Jesús Bellido vid Aula del Mar, säger i en intervju att toppen nåddes i slutet på juli då vinden från öster förde stora mängder maneter till västra delen av Costa del Sol.
Tusentals och åter tusentals maneter syntes längs stränderna, främst i Marbella, Estepona och Manilva. I Manilva uppskattas antalet fall med stuckna badgäster ha femdubblats jämfört med året innan. Badförbud infördes på vissa stränder.

2012 anses vara det värsta manetåret på kusten. 2013 och 2014 var lugnare men i år var maneterna tillbaka. Och anledningen var vindriktningen. När ”levante”-vinden från öster gör sig påmind följer maneterna med på köpet. Västlig vind eller ”poniente” samt frånlandsvinden ”terral” gör att det varma vattnet försvinner ut i havet och kyligare vatten från djupet kommer upp till ytan. Då trivs varken maneter eller badgäster…

I Medelhavet har maneter blivit ett allt större problem för badturismen. Experter menar att utfiskningen av vissa kommersiellt viktiga fiskarter som sardiner och jureles (ingår i familjen taggmakrillfiskar) bidrar till ökningen av maneter.
När fiskeflottor rensar vattnen på fiskar som äter plankton och fiskyngel så blir det i stället mer mat åt maneter som lever av samma föda. När konkurrenterna försvinner ökar alltså maneterna.

Röd brännmanet kan få över 30 meter långa ”armar”

När det sedan byggs vågbrytare utmed kusten skapas också en god, lugn och trygg livsmiljö. Vissa föroreningar kan också inverka gynnsamt på beståndet. Vissa arter äter helt enkelt det som erbjuds.
Jesús Bellido, biolog vid Aula del Mar i Málaga, säger i en intervju i Diario SUR att beståndet av maneter inte bara ökar utmed Spaniens södra kust. Det är ett globalt fenomen som även har att göra med uppvärmningen av haven. Och vi vet inte fullt ut konsekvenserna eftersom havet ännu är den mest obekanta miljön för oss människor som är landkrabbor.

Ola Josefsson

Ola Josefsson

Bevakar Solkusten och Spanien sedan 1994.