Vi bör ha mer i reskassan när vi åker till ett euroland, där priserna framstår som låga. ”Om priserna anges i euro är vi benägna att köpa mer, säger Tommy Gärling, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, till tidskriften Forskning & Framsteg. Han och hans kolleger har i en serie experiment undersökt hur vi bedömer valutor och penningmängder. De flesta anser helt enkelt att det högre talet i kronor verkar vara dyrare än motsvarande summa i euro. Detta brukar kallas euroillusionen. Trots att vi lär oss division och multiplikation i lågstadiet så tillämpar vi inte alltid det, utan utgår från att ett högt tal har ett högt värde. Euroillusionen blev extra tydlig vid Italiens övergång till euro och minst påtaglig vid Irlands övergång, skriver Forskning & Framsteg. Skälet var att de två ländernas valutor var så olika mycket värda i förhållande till euron. ”Det tar tre till fem år att verkligen lära sig en ny valuta och dess värde”, säger Tommy Gärling.
