Entusiasmen inför Japans radikala försök att ta sig ur sin 15-åriga deflation ersattes i början av detta år av oro för hur den ekonomiska tillväxten skulle påverkas av den momshöjning (från 5 till 8 procent) som aviserats till den 1 april. Av Jesper Hertz, Chief Representative Nordea Bank S.A.
Abekonomin har visat sig effektiv (inflationen är den högsta på decennier och arbetslösheten den lägsta på sex år) men det förvärrade bara oron: skulle en momshöjning sätta stopp för Japans ekonomiska renässans?
Oron satte spår på aktiemarknaden och särskilt mars blev en riktigt tung börsmånad. Dessutom minskade de japanska hushållens konsumtion oväntat i februari och detaljhandeln backade. Regeringen drog nog en lättnadens suck när de fick statistiken för mars. Denna månad ökade nämligen detaljhandeln med 11 procent jämfört med samma månad i fjol när hushållen passade på att handla före momshöjningen.
I början av april kom det ännu fler nyheter som bådar gott på längre sikt. I den japanska centralbankens Tankanrapport (en konjunkturbarometer som har stor inverkan på penningpolitiken) för första kvartalet publicerades för första gången en undersökning av företagens inflationsförväntningar. Av rapporten framgick att de japanska företagen räknar med fortsatta prisökningar. Ett av regeringens främsta mål är att skapa inflation och företagens förväntningar på prisutvecklingen ger en god fingervisning om penningpolitikens genomslagskraft, inte bara för stunden utan på medellång sikt, eftersom den japanska momsen kommer att höjas ytterligare till 10 procent i oktober 2015.
Japansk roulette (snart på ett kasino nära dig?)
Vad gäller den japanska ekonomin så är makroekonomernas senaste snittprognos att tillväxten för innevarande kvartal landar på -3,5 procent jämfört med samma kvartal i fjol. Prognosen för tredje kvartalet ligger på +2 procent. Att höja skatten samtidigt som man inför massiva ekonomiska stimulanser är ett riktigt vågspel och det återstår att se om den japanska centralbanken kan undvika ytterligare stimulansåtgärder om momshöjningen slår hårdare än förväntat. På sitt senaste möte den 30 april lämnade centralbanken styrräntan oförändrad under antagande att inflationsmålet nås nästa budgetår (som börjar i april 2015), men detta är långt ifrån säkert.
Japans framsteg i kampen mot deflationen kan också få stor betydelse för euroområdet där deflationsspöket växer sig allt större. Officiellt förnekar ECB att det finns något deflationshot, men detta är en ståndpunkt som gränsar till hybris, med tanke på vad statistiken visar. De ECB-tjänstemän som i tysthet oroar sig för euroområdets förvärrade prisutveckling kommer säkert att följa noga hur det går för Japan. Oavsett om det går bra eller dåligt, så kan ECB ha mycket att lära av den japanska kampen mot deflationen.
