Spaltmeter efter spaltmeter. Sida upp och sida ner. Valet av ny katolsk påve är en stor sak i Spanien. Samtidigt som fyra miljoner svenskar satt och följde melodifestivalen och kvällstidningarna var fyllda med vad den ene hade sagt eller gjort låg bevakningen i Spanien på om det skulle komma vit rök från Sixtinska kapellet i Vatikanen. Snacka om kontraster. Av Ola Josefsson
Det kan tyckas konstigt att bevakningen av ny påve är så omfattande i Spanien med tanke på sekulariseringen av samhället. I våra dagar har ordet religion passerat bäst-före-datum anser vissa. Även om många i Spanien uppger sig vara katoliker anser samtidigt en majoritet att de har ”lite eller inget förtroende för katolska kyrkan”.

Trots sekulariseringen uppger hela 80 procent av den spanska befolkningen att de bekänner sig till katolicismen enligt den senaste statistiken från Instituto Nacional de Estadística som provinsens största dagstidning, Diario SUR, nyligen hänvisade till. Av dessa är det en tredjedel som besöker en gudstjänst. I det katolska biskopsstiftet i Málaga rör det sig om 360.000 människor som regelbundet besöker en mässa.

Det är betydligt fler människor som besöker gudstjänster eller möten vid olika samfund än som tittar på fotboll exempelvis. Och då vet vi att antalet spaltmeter i dagspressen om spansk fotboll är ganska omfattande.

Nyligen visades den påkostade tv-serien La Biblia på Antena 3. Första avsnittet lockade 3.873.000 tittare som fick se Farao släppa israeliterna från fångenskapen. Miniserien som är producerad History Channel lockade en publik på 14,8 miljoner när den sändes i USA.

Det är också intressant att ta del av siffrorna över antalet katolska dop, nattvard och konfirmationer – som ökar – i provinsen Málaga. Anmärkningsvärt är att antalet dop har ökat från 8.764 (2006) till 9.500 (2011) och att antalet konfirmationer ökat från 600 (2006) till 1.300 (2011) enligt siffror från stiftet Diócesis de Málaga och INE.
Lägg till att 150.000 invånare i Málaga är medlemmar i något av de 300 brödraskap som existerar och som inte minst under påskveckan eller heliga veckan Semana Santa fick stort utrymme i lokalpressen.

Förutom 360.000 praktiserande katoliker finns det ytterligare 20.000 invånare som bekänner sig till andra trossamfund med 70 församlingar enbart i Málaga stad. Evangelisterna är mest talrika med cirka 12.000 medlemmar i 30 församlingar som är koncentrerade främst till provinsstaden Málaga. Muslimerna finns vid 20 platser och har 8.500 medlemmar i främst Málaga stad, Fuengirola och Marbella.

Buddisterna finns främst i Málaga och Vélez medan mormonerna är vanligast i Fuengirola och Málaga stad med sju grupper. I Málaga finns även 1.500 ortodoxa judar, Hare Krishnas har en grupp i Churriana och i Benalmádena finns ett hinduiskt tempel.

Forskare vid universiteten i Almería och Alcalá de Henares har tillsammans med den regionala regeringen Junta de Andalucia utarbetat rapporten ”Gestión del pluralismo religioso en el ámbito autonómico y local”. Rapporten pekar ut Málaga, Sevilla och Marbella med större mångfald av samfund än andra platser i Andalusien. Katolicismen har flest anhängare visar studien. Sedan följer islam, protestantismen, Jehovas vittnen och mormonerna.
María del Mar Martín är ansvarig för studien och även professor vid universitetet i Almería. Hon menar att förklaringen till mångfalden av samfund beror på invandring, turism och den ekonomiska krisen som gör att en förändring sker hos människor.

”Religionen är djupt rotad i den mänskliga naturen”, säger professor Alister Hardy i boken The Spiritual Nature of Man. Den slutsatsen tycks även få stöd i en nyligen gjord undersökning där omkring 86 procent av världens befolkning bekänner sig till någon form av religion. Det finns alltså ett stort intresse för andliga frågor även om andra hävdar motsatsen. De existentiella frågorna; varifrån kommer vi, varför är vi är och vart är vi på väg berör miljarder människor. Behovet att tro på någonting tycks ligga djupt rotat hos människan.

Läser en krönika där ateisten Björn Ulvaeus nämns och vad de religiösa platserna och ritualerna betyder för honom. Han är döpt och konfirmerad och besöker gärna kyrkor och tycker att den kristna kulturen ger ”skimmer åt en grå vardag”, det som bygger på tradition, julfirande, påsk, bröllop, begravningar och barndop. Så är det nog för de flesta även på Costa del Sol där Svenska kyrkan försöker att överleva. Traditionerna är viktigast hos den breda allmänheten medan undervisning, studium och kunskap i bibeln inte prioriteras.

Andra är skeptiska till religionen och menar att religionen är en söndrande kraft. I stället har många vänt ryggen åt den organiserade religionen för att i stället ägna sig åt ”andlighet” som har blivit inne. Religion beskrivs som ”intolerant och söndrande” medan andlighet betraktas som ”universell och förenande”.