Han fick en pilgrimsvandring som födelsedagspresent av sin dotter när han fyllde 60 år. Sedan var han fast. Sedan 2002 har Dino Tosef gjort ett antal pilgrimsvandringar, och nyss gick han från Paris till Santiago de Compostela, en tur på 1.900 km Av Ola Josefsson
Du möter naturkrafter i form av hagel, regn, dimma och åskväder – när inte solen skiner. I Dinos eget exemplar av ”Pilgrim Guides to Spain” har han på en sida skrivit: ”På caminon blöder man”. Visst är det tröttsamt, visst får du skoskav och blodiga fötter, men det är värt ansträngningen. En pilgrimsvandring fungerar som ett mentalt reningsbad, förklarar Dino Tosef, ursprungligen från Bulgarien, bosatt på Costa del Sol efter många år i Sverige.
– Nog är man lite av självplågare…, men har man bjudit upp till dans så måste man dansa…
Pilgrimer är sympatiska människor, alla bjuder på sig själva och inbjuder till långa samtal. Det är människor med olika bakgrunder från hela världen. På kvällen samlas de och berättar om sina liv, du får höra historier om olika människoöden från hela världen. Det är stimulerande, det som förenar dem är en pilgrimsvandring.
– Men framför allt är det hälsosamt, både mentalt och fysiskt. Jag gick ned tio kilo senast, säger en ständigt leende Dino.
I vår moderna och tekniskt avancerade värld, där vi alltid ska vara tillgängliga och uppkopplade, kan det vara skönt att bryta vardagens tristess. Promenera, vandra eller gå är det mest naturliga som finns. Det är då du hinner analysera, begrunda, resonera och insupa omgivningarna. Det är betydligt mer komplicerat sittande i ett höghastighetståg i 300 km i timmen mellan Málaga och Madrid.
– Utmed en pilgrimsvandring tänker du mycket. Du går igenom ditt liv flera gånger om. Du går in på detaljer, säger Dino. Du följer landskapet och naturen, ser grisar och nötkreatur vandra helt fritt.
En vandring gör dig mer bestämd i ditt sätt att vara. Du lär dig fatta beslut, beslut som du blir tvungen att ta utmed en lång vandring.
Dino Tosef kom till Sverige 1963, han var då 21 år och hade en dödsdom hängande över sig som antikommunist efter att han rymt över gränsen från Stara-Zagora i Bulgarien. Han kom till ett immigrationsläger i Söderköping och till ett stort dinglande frukostbord.
– Jag hade aldrig sett något liknande. Jag minns att jag stoppade på mig tepåsar och socker i byxfickorna. Jag trodde att jag aldrig mer skulle få uppleva ett sådant överflöd ännu en gång.
För Dino blev Sverige landet som flöt av mjölk och honung. Han ville ut i yrkeslivet, han utbildade sig till finmekaniker och jobbade i Norrköping innan det blev Stockholm.
– Jag minns att jag stod på Skeppsbron där de ropade ut jobb. Jag ville inte leva på socialen, vi var inte sådana.
Sedan blev han sotare, och som han själv säger har han varit på de flesta hustak på söders höjder.
– Det var en mycket fin tid, minns Dino.
Han gick vidare i livet med restaurangskola i Kristineberg och tog jobb på olika restauranger som hovmästare innan han startade en livsmedelsbutik på söder i Stockholm som han drev i 20 år. Där träffade han sin nuvarande fru, Lilian, och de gifte sig senare i Las Vegas. Dessförinnan hade han köpt en lägenhet på paseon i Los Boliches på den spanska Solkusten. Skogsstigarna i Mijasbergen känner han som sin egen ficka.
– Och så blir det som det blir. Efter att jobbat i livsmedelsbutiken i 20 år, från klockan sex på morgonen till klockan elva på kvällen var det dags att dra ned på verksamheten. Mina barn övertog butiken och tack vare några bra pensionsförsäkringar kunde jag sluta jobba vid 55.
– Men jag vaknar fortfarande klockan 5, säger Dino och skrattar.
Han är morgonpigg vilket gör att han är igång tidigt under sina pilgrimsvandringar. Efter müsli och yoghurt är han igång vid halvsextiden. Han sover utmed stiger, vandringsleder, i rivningshus och vid ett tillfälle övernattade han i en svinstia.
– Det är svårt att hitta övernattningsmöjligheter i Frankrike. Det är bättre förberett utmed caminos och vandringsleder i Spanien jämfört med Frankrike. Här finns det gott om sovplatser och det är mysigare och lugnare samtidigt som vägarna är mindre jämfört med i Frankrike där du vandrar utmed större trafikerade vägar.
Den 15 augusti startade han i Paris och var framme i Santiago de Compostela den 4 oktober, en liten nätt tur på 1.900 km under 52 dagar. Och han pallade mycket frukt…
– Utmed vägen plockar man frukt och bär. Det kan vara björnbär, päron, äpple och druvor. Våren är en fantastisk tid om du ska pilgrimsvandra, men på sensommaren skördas så mycket frukter som du kan njuta av. På de flesta ställen hittar du gott friskt färskvatten. I norra Spanien finns det ett överflöd på vatten och det rinner och porlar lite överallt.
Vilka tvättmöjligheter finns det?
– Du tar in på något hotell. I Spanien är det fint ordnat med Refugio, på dessa vandrarhem med stora sovsalar finns det utmärkta möjligheter till att tvätta och laga mat.
Vid startplatserna finns kartor, Red de Albergues Camino de Santiago, som märker ut sträckor i kilometer, höjdskillnader, övernattningsmöjligheter och mycket annat. Vid varje plats där du stannar till får du stämplar i ditt pass. Med detta som grund får du sedan ditt diplom väl framme i Santiago de Compostela.
Har du någon gång avbrutit en vandring?
– Det har hänt vid ett tillfälle, i samband med ett kraftigt åskväder. Och det är inte roligt. Jag avbröt min vandring på ”Camino de Norte” för ett par år sedan, så den turen ska jag göra i maj månad i år.
De flesta som ska pilgrimsvandra till Santiago de Compostela börjar i St. Jean Pied de Port. Utmed vandringsleden får du stämplar i passet. Passet plus karta får du gratis vid turistinformationen eller något annat turistkontor där du startar. Och väl i mål, i Santiago de Compostela får du ett diplom samtidigt som du blir omnämnd vid mässan i katedralen.
– En svensk pilgrim från Paris har kommit fram idag, kungjorde prästen i samband med mässan i katedralen, berättar Dino Tosef.
Förståsigpåarna brukar rekommendera en packning på högst tio procent av kroppsvikten, men Dino tycker att det är lite väl mycket. Åtta kilos packning med vatten och frukt fick det bli för hans del.
– En packning ska innehålla ombyte, regnkläder, tvål, tandborste, förstahjälpen med plåster och salvor eller andra hygienartiklar.
Väl framme i Santiago de Compostela firade Dino med hummer och ett väl kylt vitt vin.