Att åka på kur och smörja in sig med lera från topp till tå, bada svavelbad och dricka beskt brunnsvatten – vad ska det vara bra för? Av Monica & Harry Ramfelt

Under det upplysta 1900-talet började man mer och mer ifrågasätta det nyttiga i traditionella kurbehandlingar. Framför allt i Sverige förde kurorterna en tynande tillvaro och försvann ofta helt och hållet. De passade helt enkelt inte in i vårt vetenskapliga tänkande: om effekten av en behandling inte var bevisad så var det fråga om humbug och därmed basta.

Mångtusenåriga badtraditioner
Man hade inte någon förståelse för att generationers samlade erfarenheter kunde ha något fog för sig. Icke desto mindre har vattenterapi ganska många år på nacken.
Varmbadsanläggningar fanns på Kreta redan under andra årtusendet f.Kr.. Baden hade religiösa funktioner i de gamla civilisationerna. Så trodde man t.ex. i Egypten att det var guden Thot som gav prästerna recept på olika badsalter och oljeinpackningar.
Ingen egyptier avstod från att bada och en hel ceremoni uppstod i samband med badet som också hade medicinska förtecken. Många greker däremot tyckte att atletens ”manliga arom” försvann med badandet och var en symbol för svaghet medan andra, särskilt de mer välbeställda hade badkar i sina hem.
Men det var i det gamla Rom som badkulturen excellerade till en prakt och storslagenhet som världen varken förr eller senare skådat. Romarna tog med sig kurtraditionerna till alla sina besittningar i Europa och Iberiska halvön var inget undantag.
Här sprutar många källor fram i det bergiga landskapet och runt dessa har flera kurorter växt fram. De flesta har en lång historia och några var t.o.m. ”kurorter” före romarnas ankomst.

Kurorter från anno dazumal
I bergen bakom Marbella ligger Tolox och Carratraca. Tolox är en ny kurort i sammanhanget. Så sent som i mitten av 1800-talet upptäcktes här den beska källan med sitt agua amargosa.
Carratracas svavelhaltiga vatten däremot har prisats av både romare och morer och under 1800-talet besöktes orten av idel celebriteter som huserade i det vackra kurhuset från 1855.
Vid den gamla vägen mellan Málaga och Granada ligger Alhama de Granada, där araberna på 1100-talet byggde en bassäng med vackra valv ovanpå ett romerskt bad. På Sierra Nevadas sydsluttning erbjuder Lanjarón en spavistelse i oslagbar natur. Särskilt under 1800- och början av 1900-talet var Lanjarón en omtyckt kurort med 26 hotell och prominenta kurgäster.
Strax norr om Murcia ligger Archena och Fortuna, två små kurorter i vackra omgivningar. I Archena uppskattades källvattnet redan av ibererna och romarna byggde termer. Här finns några gamla fina hotell som bevarat vackra dekorationer från 1800-talet.
Mar Menor i Murciaprovinsen är med sin 47-procentiga salthalt Europas största saltsjö och här kan man få hälsosamma lerinpackningar från den mineralrika sjöbottnen.

Spa – salus per aqua
Det är intressant att besöka alla dessa kurorter. De ligger otroligt vackert uppe bland bergen i små, fina byar med möjlighet till promenader i skön natur. Men än trampar de på i gamla spår och det är långt kvar till romarnas luxuösa termer, där salus per aqua = hälsa genom vatten var ett genomgående tema.
Ändring är dock på gång. De gamla klassiska termalbaden ”balnearios” moderniseras i rask takt för att möta ett yngre klientel, men varför denna popularitet just nu? Det är ju inte så att vi på 2000-talet har återgått till att tro på kvacksalveri utan vetenskapen har efterhand kunnat bevisa några av vattnets helande egenskaper.
Nu vet vi så mycket mer om mineraler och vad brist eller obalans kan leda till att vi kan förstå betydelsen av en kurvistelse. Mineraler kan vi ta till oss på olika sätt, inte bara oralt utan även via huden och genom inandning.
Ett bad likaväl som en lerinpackning verkar alltså på samma sätt som ett nikotinplåster och vi får i oss olika mineraler beroende på vattnets kvalitet. Så när det kommer till kritan kanske beskt vatten och ”lergegga” inte är så dumt i alla fall.
Vill du läsa lite mer om kurorter, gå in på www.smultronstallen.se, Alhama de Granada, Alpujarra (Lanjaron).