Kvinnan vid SAS-incheckningen på Kastrup upplyste mig vänligt om att jag hade 14 kg övervikt. Det kom inte direkt som någon blixt från en klar himmel.
Av Ola Josefsson

Jag var medveten om min tunga väska, ty det brukar bli övervikt. Nu fick jag betala för övervikten, vilket var första gången.
När jag sedan tog rullbandet mot transithallen kunde jag inte släppa tanken. 40 danska kronor per kg övervikt var ju en del. Men det som jag fastnade för, var min egen vikt i förhållande till flera av passagerarna runt omkring mig. Egentligen hade jag ingen övervikt!

Standardvikt
Människor blir allt tyngre. Under en period får alla på vissa utvalda SAS-flygningar ställa sig med sitt handbagage på en våg och vägas. Efter flera tusen sådana vägningar sammanställs uppgifterna och myndigheterna bestämmer vilken standardvikt som ska användas. Detta gäller på flygningar med flygbolag inregistrerade i det landet.
På samtliga Spanairflygningar gäller alltså en standardvikt som fastställts av spanska luftfartsmyndigheterna, oavsett var i världen de flyger. Samma gäller för Lufthansa, Air France och så vidare. För SAS samarbetar de skandinaviska myndigheterna om en gemensam norm.
Det kallas standardvikt och denna justerades för några år sedan och är nu på reguljärflyg 87 kg för vuxna, 35 kg för barn och 0 kg för spädbarn under 2. Samtliga vikter inkluderar handbagage.

Undantag
Men det finns undantag. Statistiskt har man märkt att passagerare på charter har mindre handbagage och därför använder man andra standardvikter på charter: 83 kg för män, 69 kg för kvinnor och 35 kg för barn.
En vän som arbetar på Kastrup berättar för mig om avgångar till Japan där man har noterat en avsevärt mindre statistisk vikt. Där väger vuxna 74 kg samt barn 35 kg, en skillnad jämfört med övriga reguljärlinjer med -13 kg.
Men som min vän också säger, ”har man stått och sett en fullastad Airbus 340 anlända från Tokyo och 250 små japaner i välordnad trupp kliva av, så förstår man den skillnaden…”.

Handbagage, vad gäller då?
Det tycks som att man aldrig väger handbagaget, det handlar mer om att det ska vara i en viss storlek. Har själv irriterat sett på när resenärer tar in jättehandbagage i kabinen så när de sista ska på finns det ingen plats över.
Det råder stor oenighet mellan flygbolagen när det gäller handbagage. Många anser detta vara en kommersiell fråga och därför har IATA inte lyckats ena sina medlemsbolag kring en gemensam standard.
I princip ska också handbagage vägas (max 8 kg på SAS) men detta har blivit undantag snarare än regel. Här får man gå till de olika bolagens hemsidor för att se vilka regler som gäller.

Stora skillnader
Här råder stora skillnader i både mått och vikt, vilket inte är så konstigt. Tänk själv vilka problem det kunde bli om handbagaget skulle vägas när en passagerare transfererar mellan olika flygbolag på en längre resa.
Detta är en av de saker som mark- och ombordpersonal upplever som ett av de mest störande momenten – mängden handbagage – vilket bekräftas via en intervju som jag gjorde med kabinpersonal hos Sterling tidigare i år.
Ofta en roller-bag plus en ganska så tjock väska med laptop ovanpå plus några taxfree-påsar! Kabinpersonalen för ett ständigt krig (!) mot handbagage, ett krig där de alltid ligger i underläge eftersom bolagen själva inte riktigt vill ta tag i detta, av rädsla för att förlora kunder.
När terrorister i England för ett tag sedan helt plötsligt fick allt handbagage att upphöra, så applåderade flygbolagspersonal över hela Europa. Inte högt och inte åt terroristernas planer, men åt det faktum att problemet med handbagage verkade få en oväntad lösning.

Annorlunda
Hos Ryan Air är mycket annorlunda. Lågprisflygbolaget vill helst ha passagerare endast med handbagage. För cirka fyra år sedan minskade den tillåtna bagagevikten från 20 till 15 kilo, samtidigt ökade den tillåtna handbagagevikten från fem till sju kilo. Senare ökade vikten för handbagage till 10 kilo. Målet är klart – så lite incheckat bagage som möjligt.
Helst inget bagage alls att checka in, vilket skulle kunna vara med att dra ned kostnaderna med 20 procent för Ryan Air. Eller så får passagerarna betala extra om de har bagage att checka in.

Kommersiella intressen
När du och jag får betala övervikt handlar det mer om kommersiella intressen än säkerhet. Om jag har tio kilo mer gör inte det att osäkerheten ökar. Flygbolagen ser övervikten som en grej att tjäna pengar på.
Givetvis kan vi inte plocka med hur mycket bagage som helst på resan, det måste finnas en gräns, speciellt när ransonerna på sprit och vin formligen exploderat. Klingande varor väger.
En svensk berättade för mig om sitt förra ex som hade bagageövervikt. Kvinnan öppnade väskan, upp kom en vargskinnspäls som vägde en hel del. På med pälsen och vipps var den övervikten ett minne blot.
Lite svårt med några flaskor extra i bagaget, tänker någon. Man drar ju inte i sig några buteljer bara för att få med innehållet. Lika bra att betala för dropparna…