En katolsk utbildnings- och hjälporganisation eller en fundamentalistisk katolsk rörelse med smärtsam medeltida självspäkning som konsekvent har stött fascistiska regimer. Det handlar om Opus Dei som grundades av den spanske prästen Josémaria Escriva 1928. Kritikerna menar att organisationen arbetat sig allt närmare den politiska makten

Av Ola Josefsson

Under de senaste åren har Opus Dei – ”Guds verk” på latin – märkts allt mera i olika forum. Vissa beskriver den katolska utbildnings- och hjälporganisationen Opus Dei som en hemlig och dunkel sekt.
Under lång tid har jag gjort research och försökt att få en bild av Opus Deis verksamhet i Sverige och på Costa del Sol. Jag har blivit trevligt bemött av många Opus Dei-medlemmar även om jag anar en misstänksamhet mot varför och hur jag skriver om rörelsen.
Etablerad i Sverige
Från mars 1984 har organisationen även varit etablerad i Sverige och har numera ett 50-tal medlemmar. De senaste åren har organisationen diskuterats ganska livligt på svenska tidningars kultur- och debattsidor. Opus Dei har tagit steget in i Sverige med svensk hemsida på Internet. I Norge är Opus Dei förbjuden. Senast 2003 sökte Opus Dei tillstånd, men fick nej.
I Sverige figurerar Opus Dei bakom flera täcknamn. Det är främst allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar som Mälarföreningen, Norrholm akademin (för kvinnor) och Klubb Bierkan (för pojkar 10 till 19 år) som exempelvis har utbytesverksamhet med Club Juvenil Collvert i Spanien. Opus Dei äger ett antal lyxfastigheter i de mest fashionabla delarna av Stockholm.
Nätverk
Organisationen består av ett stort och effektivt nätverk. Efter att jag knutit första kontakten med ”Sverigechefen” för en intervju dröjer det inte länge förrän jag blir uppringd av organisationens ansvarige i Andalusien, Ismael Martínez Sánchez i Granada.
Jag blir genast tillfrågad i vilket syfte jag skriver om Opus Dei och vad jag tänker skriva. Jag ber om en medlemsmatrikel, men svaret blir att någon sådan inte lämnas ut.
Det enda jag får veta är att organisationens medlemmar består av ”gente de calle”, det vill säga ”gatans folk”. Dessa ”gatans folk” består av advokater, journalister och ingenjörer får jag senare veta. Men på rörelsens hemsida läser jag att ”Opus Dei blev till bland de fattiga”.
Karolinska Institutet
Efter ytterligare research får jag fram ett namn på en medlem i Málagaprovinsen. Det är José Angel Aguirre, professor i medicin vid Málagas universitet. Han har även varit verksam i Sverige.
-Jag arbetade vid ett forskningscenter vid Karolinska Institutet, berättar José Angel Aguirre i öppen intervju och tillägger att han kan några Bellman –och Taubesånger…
Men det viktigaste för José Angel var att få vara med och bygga upp Opus Deis verksamhet i Sverige.
-Det var ett privilegium att få göra något för det katolska verket i Sverige. Det är som en personlig plikt. Inom rörelsen finns alla slags människor. Om du vore katolik så kunde du vara medlem som journalist, säger José Angel till mig.
Kontakt vid universitet
Som 18-åringen kom José Angel Aguirre i kontakt med Opus Dei i samband med studier vid Sevilla universitet. Sju år senare var han fullvärdig medlem.
-Jag ville veta mer om kristendomens väg och få hjälp för att utveckla min tro. Jag fick träffa medlemmar, se hur de levde och det passade mig.
Enligt rörelsens hemsida är ”Opus Dei är en personalprelatur i Katolska kyrkan. Den grundades i Madrid den 2 oktober 1928 av den helige Josemaría Escrivá de Balaguer, men började ta form först efter det spanska inbördeskriget (1936-1939). Grundaren refererade till året för general Francos maktövertagande som Segerns År.
Krigsutgången anses vara avgörande för Opus Dei tillväxt. Francoregimen rensade bland intellektuella och blev den politiska plattform som rörelsen behövde. Viktiga poster vid universiteten gavs till Opus Dei-sympatisörer av Francos utbildningsminister.
Hela världen
Grundaren Escrivá flyttade till Rom 1946. Därifrån sände han ut medlemmar till hela världen. 1949 kom Opus Dei till Mexiko sedan till USA, Argentina och Chile. Expansionen har fortsatt och nu finns Opus Dei på alla kontinenter. Opus Deis huvudsäte, med prelatskyrkan, ligger i Rom. Men allt är inte frid och fröjd. Jesuiterna och Opus Dei har varit i konflikt ända sedan Opus Dei grundades 1928.
Bilden av Opus Dei som dess cirka 85.000 medlemmar kallar för Verket, är dubbel beroende på vem man frågar. En del tongivande intellektuella upplever exempelvis Opus Dei som ett verkligt hot mot vår tanke- och handlingsfrihet och där religion och politik flyter samman. Åter andra med sina rötter i den katolska kyrkan pekar på organisationens förträfflighet med socialhjälpprogram och utbildningsprogram.
Medeltida självspäkning
Avhoppare till rörelsen har berättat om smärtsam medeltida självspäkning. Om metallband med vassa taggar på insidan som ska bäras runt låren två timmar varje dag och en liten knutpiska. Piskan ska svingas 33 gånger varje lördag och knutarna ska träffa de nakna skinkorna.
José Angel Aguirre, professor i medicin vid Málagas universitet och medlem i Opus Dei bekräftar för Svenska Magasinet att man inom rörelsen har vissa ”apparater”. Inom rörelsen finns det tre sorters medlemmar men det är inte alla som ägnar sig åt självspäkning.
Det stammar från gamla traditioner eller medeltida vanor. En av ”apparaterna” går under benämningen ”disciplina”, åter en annan under namnet ”feliz”.
Gör det ont att bära dessa ”apparater”, frågar jag.
-Det gör inte mer ont än att gå till gymmet och träna. Men upplevelsen att det gör ont gör att du kommer närmare Gud.
Stiftelse
Här i Spanien bedriver rörelsen enligt vad Svenska Magasinet erfar, undervisning för invandrare och arbetslösa genom stiftelsen EIFOR som har satt igång aktioner för den sociala- och arbetsintegrationen bland invandrare och arbetslösa i exempelvis Valencia.
De arrangerar undervisning i spanska för utlänningar, ”söka-jobb-kurser” för dem som är arbetslösa. Genom samarbetsavtal med valencianska företag har många invandrare kunnat lära sig olika färdigheter som en förberedelse för arbetslivet, utbildning i att bli kypare, barman, byggnadsarbetare, rörmokare, elektriker och så vidare meddelar Opus Dei via sin hemsida.
Till Opus Dei i Spanien hör även universitet i Sevilla och Navarra. Till en början handlade det om medicinsk och teologisk fakultet men har kommit att breddas de senaste åren. Till den medicinska fakulteten hör ett sjukhus där det bedrivs viss forskning. Överallt på Opus Deis center står prydnadsåsnor av alla de slag som ska påminna dess medlemmar om att helga arbetet och vara flitig som en åsna vid ett kvarnhjul.
För ungdomar
I Málagaprovinsen har Opus Dei cirka 2.000 medlemmar. I Málaga finns flera Opus Dei-center. Club Maestranza som riktar sig till ungdomar, 14 till 18 år, Club Alazores för universitetsstudenter samt Club Maynagua, för icke-studenter med inriktning mot kultur och idrott. Club Jacaranda och Club La Caleta är andra föreningar med kopplingar till Opus Dei.
Club Maestranza finner jag till slut i ett bostadshus vid tjurfäktningsarenan i Málaga. Inga stora skyltar utan i stället en liten obetydlig text vid ringklockan. Här utbildas kommande Opus Dei-medlemmar i åldern 14 till 18 år.
I Granada är inte Opus Deis verksamhet lika stor som i Málaga. Men det finns liknande föreningar som exempelvis Club Montañero de Estudiantes på Calle Buenaventura Carreras 11. Här finns fotbollsskola och skidskola. Club Alayos är inriktad på kultur och idrott samt undervisning.
”Guds maffia”
I romanen ”Da Vinci-koden” sägs Opus Dei vara kapabel till både mord och andra onda ting. I boken beskrivs organisationen som en ”mörk och illasinnad katolsk organisation med högkvarter i New York. En ”Guds maffia” som ändå har ”Vatikanens fulla stöd”. Enligt samma roman finns det en grupp som heter Opus Dei Awareness Network som håller ett kritiskt öga på Opus Dei. De har till och med en egen hemsida, www.odan.org.
-”Da Vinci-koden” är en roman, en fiction. Det blir helt fel att beskriva Opus Dei som boken gör. Lika fel som det skulle vara att ha filmen Star wars som källmaterial i att beskriva universum, säger Johannes Bernaldo, svensk ledare för Opus Dei.
Enligt kritikerna är Verket en underjordisk katolsk rörelse, som bedriver en aktiv politisk kamp mot det moderna samhället, inte minst mot preventivmedel, fri abort, kvinnors frigörelse och sexuella rättigheter. De är beredda att med alla medel infiltrera de organisationer som konstituerar samhället på europeisk och global nivå.
Vatikanen
Opus Dei har sedan 90-talet en central position i Vatikanen – maktens centrum – och därmed i den katolska världen. Johannes Paulus II saligförklarade rörelsens grundare Josemaría Escrivá de Balaguer den 17 maj 1992, på Petersplatsen, i närvaro av 300.000 människor.
Tio år senare, den 6 oktober 2002, blev Opus Deis grundare helgonförklarad på Petersplatsen inför en människoskara från mer än 80 länder. Det var kardinal Ratzinger, Prefekt för den heliga Stolens troskongregation som drev helgonförklaringen av Opus Deis grundare Josémaria Escrivá.
Escrivá ”avsåg att grunda någonting, men det var inte hans verk, utan Opus Deis. Han var endast instrumentet för Guds verk”, skriver kardinal Ratzinger.
Francoministrar
Samtidigt upprörs många över att Verket konsekvent har stött fascistiska regimer som exempelvis Spaniens general Franco och Chiles general Augusto Pinochets. Under Francoeran tillhörde flera av ministrarna Opus Dei.
Enligt Johannes Bernaldo, teologie doktor och Opus Dei vikarie för Skandinavien, finns det en förklaring till att några få medlemmar i Opus Dei var statsråd under Franco då den överväldigande majoriteten av Francos statsråd var praktiserande katoliker. Av 116 statsråd som Franco utnämnde under sina 36 år tillhörde åtta Opus Dei.
-Men min pappa satt i fängelse, han var republikan, säger Johannes Bernaldo.
Politisk agenda tillbakavisas
Förutom att ha skaffat sig en dominerande ställning i Vatikanen har rörelsen på motsvarande sätt etablerat sig inom makteliten i EU. Det menar Maria Schottenius, kulturchef på Dagens Nyheter och en av de främsta kritikerna i Sverige.
Enligt Maria Schottenius har rörelsen med rötter i Spanien tagit sig in i Sverige. Positionerna har flyttats fram i takt med att rörelsen blivit allt mäktigare. Jorge de Salas, en av biskop Anders Arborelius närmaste medarbetare i Katolska kyrkan i Sverige, är Opus Dei-man.
Men att Opus Dei skulle ha en politisk agenda tillbakavisas av Johannes Bernaldo, chef för Opus Dei i Sverige. Bernaldo har varit Opus Dei-medlem i 44 år.
-Allt handlar om ett andligt syfte, att leva ut sin kristna kallelse och bete sig på ett visst sätt i livet. Vi lever efter Jesus ord att ge kejsaren det som tillhör kejsaren och ge Gud det som tillhör Gud.
”Fullständig frihet”
-Tack vare Opus Dei lärde jag mig att skilja mellan trosläran och samhällets organisation, där varje katolik – och varje medlem i Opus Dei – har fullständig frihet och bör ta personligt ansvar för att bilda sig en uppfattning och handla i enlighet med den.
-Katolska kyrkan förespråkar inte en enda lösning för samhällets problem utan anser att dessa frågor har överlämnats av Gud till människornas ansvar och kan lösas på olika sätt, också beroende på tidens omständigheter.
-Vårt mål är att vara en god kristen i samhället och i familjen, säger Johannes Bernaldo och citerar Josemaría Escrivá de Balaguer ord om målet med Opus Dei:
”Heliga arbetet, helga sig genom arbetet och helga andra genom arbetet”.
-Jag har under mina år i Opus Dei bara träffat två eller tre personer som arbetar inom politiken, säger José Angel Aguirre i Málaga.
Medlem kan bli påve
I skrivande stund nås jag till slut av nyheten att påven Johannes Paulus efterträdare kan bli en Opus Dei-medlem. Johannes Paulus har själv utnämnt nästa alla av de 120 kardinalerna som kan träda in i Sixtinska kapellet där röstningen genomförs och han har gett direktiv för hur det ska gå till.
Tretton av kardinalerna nämns som möjliga påvar. En av dem är Juan Luis Cipriani Thorne , ärkebiskop i Lima, Peru, medlem i Opus Dei.