Svenskamagasinet
Web



AKTUELLA
TEMPERATURER

Costa del Sol
Click for Málaga, Spain Forecast

Stockholm
Click for Stockholm, Sweden Forecast


Malaga webcam
Málaga Webcam
Se Svensk TV

Spanien just nu: Antibiotikaresistens – farsoten som måste stoppas!

Tycker du att förkylningar och infektioner blir allt mera envisa och sitter i längre? Så här i förkylningstider har de flesta jag träffat klagat över att förkylningar nu för tiden tar längre tid att få ur kroppen.


Av Ola Josefsson

Nobelpristagaren Alexander Flemings upptäckt av penicillinet 1928 är en av medicinens stora upptäckter. Precis som många andra upptäckter kom penicillinet till av en slump då Alexander Fleming råkade lämna en odiskad bakterieodling när han åkte på semester.

Svampen i bakterieodlingen, vilken egentligen var penicillin (Penicillium notatum), dödade bakterierna och kvar blev en kal fläck i burken. Fleming förstod, när han kommit tillbaka från sin semester, att han upptäckt något intressant. Han forskade vidare och uppfann således penicillinet.

Av alla de antibiotikapreparat som används i sjukvården i dag har alla utom ett tagits fram före 1980, de flesta togs fram på 40- och 50-talen. Hit räknar vi inte de kopior som kommit på senare år.

Diskussionerna kring riskerna för antibiotikaresistens kommer titt som tätt. I det senaste numret av Nature Reviews in Microbiology presenteras ett svensk-spanskt EU-samarbete vilka teoretiska och praktiska metoder som behövs för att kunna förutsäga risken för att antibiotikaresistens kommer att uppstå.

I ett pressmeddelande från Uppsala universitet läser jag att under de omkring 60 år som vi haft tillgång till antibiotika har bakterier blivit alltmer motståndskraftiga mot dessa bakteriedödande ämnen, vilket lett till ökande sjukdom, dödlighet och kostnader för samhället. För att bromsa resistensutvecklingen behöver vi bättre kunna förutsäga, förstå och beskriva hur snabbt, till vilken grad och under vilka förhållanden resistens uppstår.

Några nya antibiotikapreparat är inte i sikte. Intresset är svalt, nära på iskallt hos läkemedelsindustrin eller den akademiska forskningen i att ta fram nya sorters antibiotika. Läkemedelsföretagen sitter i knäet på aktieägarna som är mer intresserade av läkemedel för kroniska sjukdomar i västvärlden som kräver livslång medicinering.

Medicin som människor blir beroende av hela livet ger feta inkomster och lidelsefulla utdelningar till aktieägarna som klappar händerna. Antibiotika däremot används under korta behandlingstider och ger på så sätt små inkomster. Forskningen kring nya antibiotika bedöms därför som dyr och invecklad.

Experterna suckar och menar att Världshälsoorganisationen, WHO, måste agera då intresset är så svalt hos läkemedelsindustrin. Vad kommer att hända när inte medicinen biter?

När kommer nästa farsot över världen? Spanska sjukan och digerdöden skördade tiotals miljoner människor. Enligt Otto Cars, professor i infektionssjukdomar på Uppsala universitet, har vi pandemin här; den heter antibiotikaresistens.

”Efter decennier av missbruk kan vi skönja slutet på den antibiotiska eran. De gamla medicinerna biter inte längre och några nya finns inte i sikte. För att rädda vad som räddas kan måste den onödiga antibiotikaanvändningen minimeras. I dag säljs och marknadsförs antibiotika intensivt utan recept i många länder, däribland Spanien och Grekland, i strid med gällande EU-direktiv”, skriver professor Otto Cars i en brännpunktsartikel i Svenska Dagbladet.

Tre miljoner människor inom EU insjuknar varje år i vårdrelaterade infektioner, 50.000 av dessa avlider. Infektionerna orsakas av multiresistenta bakterier, MRSA. Hög konsumtion av antibiotika ligger bakom problemet.

Hittar du inte det du söker kan du prova här: 

Google
 







Vittsjö





















Spanien Magasinet allt om Spanien