Svenskamagasinet
Web



AKTUELLA
TEMPERATURER

Costa del Sol
Click for Málaga, Spain Forecast

Stockholm
Click for Stockholm, Sweden Forecast


Malaga webcam
Málaga Webcam
Se Svensk TV

Astrid Lindgren – 100 år

(Foto: Rabén & Sjögren)
(Foto: Rabén & Sjögren)
När jag var 13 år fick jag en nyutkommen bok till julklapp, Pippi Långstrump. Jag gillade den inte. Den handlade om en jättekonstig flicka, som bodde för sig själv och hade massor av pengar. Hon gjorde precis som hon ville och uppträdde ouppfostrat i största allmänhet. Författaren hette Astrid Lindgren


Av Britt-Marie Ekman

När boken vid utgivningen recenserades, var det flera av kritikerna som tyckte liksom jag. Pippi var ingen modell för hur en flicka skulle vara. Bonniers som först fick möjlighet att utge Pippiboken refuserade den, men Rabén och Sjögren tog emot den och Astrid Lindgrens kommande böcker med öppna armar. Förlaget gjorde ett klipp och böckerna om Pippi Långstrump blev storsäljare trots sura kritiker och en oförstående tonåring.

Dotterns idé
Namnet Pippi Långstrump var Astrids 10- åriga dotter Karins idé. Hon låg i lunginflammation och bad mamman berätta om Pippi. En tös med så konstigt namn måste vara mycket ovanlig, tyckte Astrid och så började hon fabulera.
Senare skrevs berättelsen ner. I originalmanuset, som finns på Kungliga Biblioteket beskrivs Pippi än mer utmanande mot vuxenvärlden än i utgåvan som kom 1945.
Nästa bok av Astrid Lindgren som jag fick i present var flickboken Britt-Marie lättar sitt hjärta. Den tyckte jag mycket om både för titeln och innehållet. Några år senare kom böckerna om Kati ut, också de i flickboksgenren.

Barndom
Men det är den långa rad av barnböcker som blev Astrid Lindgrens kännemärke och mina favoriter. Som förälder och lärare har jag läst dem högt många gånger och förundrats över Astrid Lindgrens förmåga att fängsla läsare och lyssnare. Språket är rakt och okonstlat med finurliga uttryck.
Även om man läser tyst kan man inom sig höra Astrid Lindgren själv berätta. Man får uppleva hennes barndom i Småland i berättelserna om Barnen i Bullerbyn, Rasmus på Luffen och illbattingen Emil i Lönneberga som blev kommunalstyrelsens ordförande.
Sevedstorp nära Vimmerby är modell till Bullerbyn och Gibberyds  gård i Rumskulla har stått modell till Emils Katthult. Berättelsen om Saltkråkan som först skrevs som tv-manus och sen blev bok utspelas i Stockholms skärgård där familjen Lindgren hade sommarställe.

Vimmerby Tidning
Astrid Eriksson föddes 14 oktober 1907 på gården Näs utanför Vimmerby som nummer två av fyra syskon. Fadern var arrendator på Näs prästgård. Barnen hade en lycklig barndom, full av lekar och äventyr, som avbröts av arbete på gården. De fick uppleva den rätta kombinationen av frihet och trygghet då de var små.
I Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult, Astrid Lindgrens enda vuxenbok, berättar hon om föräldrarnas djupa tillgivenhet för varandra. 1920 sörjde Astrid över att barndomen var slut och det var inte längre så roligt att leka.
Tre år senare tog hon realexamen och fick sen arbete med att läsa korrektur och skriva små artiklar på Vimmerby Tidning.
Astrid Lindgren har beskrivit sig själv som en ”riktig jazzböna” som gärna dansade både gammalt och jazz. Hon var den första i Vimmerby som lät shingla håret och pappan kommenterade detta med ”att då är det ju ingen idé att du kommer hem”.

”Ville leka själv”
1926 flyttar Astrid till Stockholm och lär sig stenografi och maskinskrivning på Bar Lock institutet och i december samma år får hon sonen Lars, som tills vidare får bo i fosterfamilj i Köpenhamn där han ofta får besök av sin mamma.
1930 blir hans fostermor sjuk. Lars tas hem till Stockholm och sen till morföräldrarna på Näs. Astrid arbetar på KAK där kontorschefen Sture Lindgren blir Astrids make och nu får Lars flytta hem till sin egen familj.
Så här beskriver Lars sin mamma:
”Hon var inte en sådan mamma som ville sitta på en bänk i parken och titta på de lekande barnen. Hon ville leka själv, och jag misstänker att hon tyckte det var lika roligt som jag”.

Bostad Vasaparken
Mellan åren 1933 0ch 1940 har Astrid anställning som redaktör på tidningen Landsbygdens Jul, föder dottern Karin, extraknäcker som stenograf hos docenten i kriminologi och anställs hemligt hos Censurbyrån, där hon läser de inkallades brev.
Familjen flyttar 1941 till den lägenhet vid Vasaparken där Astrid bodde till sin död. Somrarna tillbringas i Furusund i skärgården. Så blir dottern sjuk och sagan om Pippi Långstrump kommer till. Astrids brev till Bonniers avslutas med:
”I förhoppning att ni inte alarmerar barnavårdsnämnden”.
Bonniers vill inte ge ut boken, och där ångrar man sig nog när den utges av Rabén och Sjögren och vinner första pris  i temat böcker för barn 6-10 år.
Sedan skriver Astrid Lindgren i stort sett en bok varje år med början av första boken om Mästerdetektiven Blomkvist som senare följdes av två till. Med dessa ville Astrid ge unga läsare böcker som skulle ersätta de billiga och våldsamma deckarserierna som förhärligade våldet.

Förlagsredaktör Lindgren
Rabén och Sjögren anställer Astrid Lindgren som förlagsredaktör och ansvarig för utgivningen av barnböcker. Hon arbetar på eftermiddagarna och skriver Alla vi barn i Bullerbyn på ledig tid. Den kommer ut 1947.
I boken Nils Karlsson Pyssling handlar det om livssorg och livströst och hur svårt det är att vara människa. Boken belönades med Nils Holgerssonplaketten.
1955 utges Lillebror och Karlsson på taket.
I Sovjetunionen blir det den mest omtyckta av Astrid Lindgrens böcker. Den kommer där ut i 60 olika utgåvor. Man älskar den lille Karlsson, ”en lagom tjock man i sina bästa år”. Statsminister Ingvar Carlsson på besök i Moskva får höra att han var ”fel Karlsson”.

Medkänsla och kärlek
Medkänslan med barn som har det svårt finns med i Astrid Lindgrens böcker och att övervinna döden med hjälp av kärlekens band. Det är temat i sagosamlingen Sunnanäng som handlar om fattiga barn som möter svårigheter och livshotande sjukdomar.
Mio, min Mio, som kom ut 1954, är den av Astrid Lindgrens böcker jag tycker bäst om. Hon inspirerades av en liten pojke på en parkbänk. Här är kärlek och längtan temat. I boken blir pojken den föräldralöse Bo Vilhelm Olsson som behöver en kärleksfull far. I Landet i Fjärran möter han sin älskade Fader Konungen och blir prins Mio, men han måste också strida mot den onde Riddar Kato.

Bekämpa ondskan
Inspiration till Bröderna Lejonhjärta fick Astrid Lindgren från en gravsten och en underbar solnedgång i Värmland. Temat påminner om det i Mio. I fantasilandet Nangijala återförenas Jonatan med sin lillebror Karl. Här måste de kämpa mot den onde Tengil och hans eldsprutande drake.
Striden leder till båda pojkarnas död, och då når de det nya paradiset Nangilima. Romanen har ett djupt kärleksbudskap och påminner om att man måste ta ansvar för att bekämpa ondskan, ”annars är man bara en liten lort”.
Romanens slut blir mycket omdebatterat när boken kommer ut 1973. ”Det finns äventyr som ej borde finnas i en barnbok. Oansvarligt och grymt att döden sätts upp som lösningen på problemen”.

Samhällsdebatten
1976 kommer Astrid Lindgren in i samhällsdebatten när hon som egenföretagare får en marginalskatt på 102 procent. Hon skriver sagan Pomperipossa i Monismanien och med den kommer hon i en skarp sammandrabbning med finansminister Sträng. Så småningom ändras skattesystemet, och året därpå förlorar socialdemokraterna valet.
Två år senare får Astrid Lindgren Tyska Bokhandelns fredspris. Hon skriver tacktalet ”Aldrig våld” som genomläses av arrangörerna och hon ombeds att inte hålla talet. Författarinnan svarar med att inte komma. Arrangörerna tänker om, och talet trycks i flera tyska tidningar och väcker debatt. Året därpå får vi i Sverige en lag mot aga.
I boken Min ko vill ha roligt har Astrid Lindgren dokumenterat en tre år lång kamp mot Slakteriföreningen och politikerna om djurskydd. På Astrids 80-årsfest lovar Ingvar Carlsson att göra en riktigt bra djurskyddslag, ”Lex Lindgren”. Resultatet tycker hon är menlöst, ”fisigt” säger hon.
Astrid Lindgren är öppet kärnkraftsmotståndare.

Sista romanen
Döptes några flickebarn till Ronja före 1981? Det året kommer Astrid Lindgrens sista barnbok, Ronja Rövardotter, som också blivit film. I berättelsen måste Ronja övervinna sin rädsla och tackla alla faror hon möter. När Ronja och Birk beslutar att inte följa sina fäder och bli rövare, är det ett tydligt fredsbudskap Astrid Lindgren förmedlar.
I sina böcker framhåller hon också att leken är livsnödvändig. I leken lär man sig leva. Kärlek och respekt är andra viktiga ingredienser. Utan fantasi är vi människor förkrympta.

Utmärkelser
Priser och utmärkelser har regnat över Astrid Lindgren genom åren, dock saknas det allra största litteraturpriset fortfarande. När Astrid fyller 90 år blir hon utvald till ”Årets svensk i världen”, vilket hon kommenterar med: ”Årets svensk, jag som är en gammal människa, döv och halvblind och nästan helgalen. Tänk om dom tror att hela Sverige är så”.
28 januari 2002 avlider Astrid Lindgren i sitt hem.
Samlingen av Astrid Lindgrens originalmanuskript, som finns på Kungliga Biblioteket i Stockholm blev 2005 uppsatt på UNESCOs världsminneslista.
Astrid Lindgrens böcker är översatta till 80-talet språk.
Källor: Furuland mfl Barnlitteratur i Sverige, Ambjörnsson Strömstedt Läsning för barn, Stybe från Snövit till Snobben, Metcalf Astrid Lindgren och Internetartiklar.


Priser och utmärkelser
1945 Svenska Dagbladets litteraturpris
1950 Nils Holgerssonplaketten
1956 Deutscher Jugendlitteraturpreis
1956 H C Andersenmedaljen
1963 Invald i Samfundet de Nio som enda barnboksförfattare
1970 Expressens Heffaklump
1970 Tyska bokhandelns stora fredspris
1970 Litteraturfrämjandets Guldskeppet
1971 Svenska Akademins stora pris
1973 BMF-plaketten
1975 Litteris et Artibus
1977 Svenska deckarakademins pris för Barn- och ungdomsdeckare
1978 Illis Quorum 12:e storleken
1986 Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris
1987 Tolstoymedaljen
1990 Frödingstipendiet
1994 Right Livelihood Award för barns och djurs rättigheter
1997 Mensapriset
1997 Årets svensk i världen
2000 Hedersdoktor vid Linköpings universitet
2001 Grammis (tillsammans med Georg Riedel)



Några av alla de böcker som Astrid Lindgren ligger bakom (Foto: Lennart Ekman)
Några av alla de böcker som Astrid Lindgren ligger bakom (Foto: Lennart Ekman)

Hittar du inte det du söker kan du prova här: 

Google
 

















Vittsjö













Spanien Magasinet allt om Spanien