Svenskamagasinet
Web



AKTUELLA
TEMPERATURER

Costa del Sol
Click for Málaga, Spain Forecast

Stockholm
Click for Stockholm, Sweden Forecast


Malaga webcam
Málaga Webcam
Se Svensk TV

Varifrån kom spanjorerna?

Bisonoxe från Altamiregrottorna
Bisonoxe från Altamiregrottorna
Varifrån har flygbolaget Iberia fått sitt namn? Iberiska halvön eller Pyreneiska halvön? Iberer, vilka var de? Varifrån kom de och var bodde de?


Av Britt-Marie Ekman

De allra tidigaste invånarna i nuvarande Spanien var Cro Magnon-människor som bodde i norr, i Kantabriens kust-och bergland för 30.000 år sedan. Bevis för deras konstnärliga ådra finns i Altamiragrottornas fantastiska målningar, där det dominerande motivet är bisonoxar. Man tror att dessa dyrkades och är föregångare till tjurkulten. Målningarna tillkom för 15 000 år sedan.
Andra tidiga invånare är baskerna, vars ursprung de lärde tvistar om och vars språk inte hittills har bevisats vara besläktat med något annat. En viss herre, Ricardo Gallop, menar att baskiskan var ett av de språk som blev resultat av förbistringen vid Babels torn!

”Invånarna är mycket gästvänliga och stolta, individualister på gränsen till arroganta, oblyga inför omgivningen samtidigt som de avskyr när någon utifrån lägger sig i deras privata ensaker”

Beskrivningen passar väl in på landets nuvarande invånare, men den skrevs 500 år f. Kr av den grekiske geografen Strabon. Han hade mött de dåvarande invånarna i Spanien: ibererna.

Varifrån?
Grekerna var de första som nämnde iberer och Herodotos (490-425 f Kr) använde namnet Iberia på halvön där nu Spanien ligger. Iberer var det folkslag som först strövade omkring på halvön.
De var jägare och fynd av deras pilspetsar och flintknivar finns kvar på museum i Madrid. Iberernas ursprung tvistas det om.  Några forskare säger att de var delar av ursprungsbefolkningen i Västeuropa, ett för-indoeuropeiskt folk som skapade eller anammade den megalitiska kulturen med gravar av stora stenblock. (Megas=stor, lithos=sten).
Andra forskare hävdar att ibererna kom från Nordafrika c:a 3000 år fKr. De bosatte sig så småningom på halvöns syd- och ostkust och spred sig sedan inåt landet och norrut till floden Ebro. Iber lär betyda flod och namnet Ebro kan härledas till detta.

Kultur
Ibererna beskrevs av romarna som småväxta, seniga och mörkhyade. De levde i isolerade samhällen baserade på stamorganisation. De hade kännedom om metallbearbetning och god kunskap om jordbruk.
Längre fram utvecklade de en mer komplex organisation med stadssamhällen och social skiktning. Klaner ingick i en stam, som leddes av en hövding eller kung. Elike var en sådan iberisk stad utanför Elche. I Tarragonas stadsmur finns rester av den iberiska grunden.
Man handlade med metall med greker, fenicier och kartager. Man tror att ibererna lärde sig skrift av fenicierna och utvecklade ett system för nedteckning av sitt eget språk. Även tecken från det grekiska alfabetet tog de efter.

Skickliga krigare
Ibererna var skickliga krigare och ryttare och de använde korta effektiva stridssvärd. De deltog i Hannibals armé i början av 200-talet f Kr tillsammans med kelter, som under tusentalet kommit och dominerade kulturen i norra och nordvästra delen av halvön. De blandade sig med iberer i mitten av halvön till keltiberer.
Ibererna hade egen religion, där tjurar var ett heligt djur. Utanför staden Avila i byn Guisando står fyra mer än meterhöga kraftiga tjurskulpturer huggna i granit. Troligtvis var där en helig plats. På 1400-talet utnyttjades platsen då Isabella gjordes till tronarvinge just här för att markera det historiska sambandet bakåt i tiden. Här går vägen genom ett pass, där många strider utkämpats, den sista 1936 under inbördeskriget.

Gravfynd
I trakten av Almería i södra Spanien har man funnit massor av iberiska fynd i en av de många gravar som finns här. Just en av dessa var en stor kollektivgrav med upp till hundra skelett och med många redskap och smycken.
Man har också funnit massor av kvinnofigurer i sten utan ansikten. Några är av elfenben med stora ögon. Man tror att figurerna har funnits i alla hem som någon slags madonna.
I grottan Los Letreros i Velez Blanco, Almería, har man hittat figurer av människor och djur, målade 4500 år f Kr. Från den provinsen är också Indalofiguren som anses vara bärare av god tur. Man har tytt den som en gudagestalt som bär regnbågen.

Tartessos
Det mest utvecklade av de iberiska kungarikena omnämns av Herodotos men också i Bibeln. Riket hette Tartessos och benämns också Tarsis.
Det låg runt floden Guadalquivir och sträckte sig in i Portugal och upp mot Cordova. Riket hade flera välmående städer, och invånarna hade en hög kultur med musik, konst och ett skriftspråk som användes bl a i dikter. Periodvis sträckte riket sig längs hela Andalusiens södra kust.
Huvudstaden som också hette Tartessos låg vid en flod som nu heter Benetis. Grekiske geografen Strabon skriver att floden ”rinner upp i berget av silver i kelternas område och vattnet för ut rikligt med silver, tenn och koppar”.

Nämns i bibeln
Det var metallfyndigheterna som lockade handelsskepp till Tartessos. Profeten Jesaja som levde på 730-talet f Kr talar om ”skepp från Tarsis”. I Första Konungaboken 10:22 står det att kung Salomo ”hade en egen tarsisflotta på havet... En gång vart tredje år kom tarsisflottan hem och förde med sig guld och silver, elfenben, apor och påfåglar” (skrivet troligen 600 f Kr) .Hesekiel berättar i kap 27 :1 ”Tarsis var din handelsvän ty den var rik på all slags gods, silver, järn, tenn och bly”.
Stackars profeten Jona råkade hamna i magen på en stor fisk i tre dygn då han råkade ut för en storm när han inte följde Herrens bud att bege sig till Nineve och i stället flydde med ett skepp till Tarsis. (Jona kap 1 och 2). Tartessoss siste kung hette enligt Herodotos Argantonio.

Damerna
De allra förnämsta iberiska fynden är två statyer, Damen från Elche och Damen från Baza. Den förstnämnda hittades 1897 under en arkeologisk utgrävning vid La Alcudia i trakten av Elche. Det är en byst som anses vara från 400-talet f kr.
Den föreställer en kvinnofigur med ornamental huvudprydnad och stora runda skapelser vid öronen. Den är målad i olika färger och föreställer kanske en iberisk prinsessa, gudinna eller prästinna. På bystens baksida finns ett hål, troligen plats för den avlidnes aska och bysten kunde därför vara en begravningsurna, typisk för rituella iberiska begravningar.
Bysten visades först på Louvren i Paris. Under andra världskriget flyttades den till ett slott nära Toulouse i Frankrike. Sedan 1941 finns den på arkeologiska museet i Madrid.  1948 använde man bilden av Damen från Elche på enpesetassedlarna.
Damen från Baza hade också en liten nish på sidan. I den fanns askan av en död man. Själva statyn hittades 1971 öster om Granada. Den är stor, över metern hög, med väl bevarade färger.
Damen sitter på en tron iklädd mantel och stora örhängen. Statyn anses vara från 350-talet f Kr. Även denna dam har fått sin plats på Madrids arkeologiska museum.
Spanien är ett intressant land där så många folkslag har slagit sig ner. Förutom dem som nämnts i artikeln har vi fenicier, greker, romare, kartager, västgoter, vandaler, romare, judar och morer. Alla har de lämnat något av sin kultur till nuvarande Spanien. Det är en förmån att få vistas i detta mångkulturella land.
Källor: Internetartiklar, Historien om Spanien, Herman Lindqvist, Spain,at the Dawn of History, Richard Harrison, Insight Guides, Spain, Spanien sol och skugga, Thomas Gustafsson, Bibeln, Vår gåtfulla värld, Roland Göök, Andalusia and the Costa del Sol, Lucienne and Jesús Romé.



Grav. Dolmen de Menga, Antequera
Grav. Dolmen de Menga, Antequera

Hittar du inte det du söker kan du prova här: 

Google
 





















Vittsjö











Spanien Magasinet allt om Spanien