Svenskamagasinet
Web



AKTUELLA
TEMPERATURER

Costa del Sol
Click for Málaga, Spain Forecast

Stockholm
Click for Stockholm, Sweden Forecast


Malaga webcam
Málaga Webcam
Se Svensk TV

Ekonomi: Svar på frågor och en observation

Responsen på förra månadens artikel (En Stor Tårta Till Spanska Hushåll) var oväntad stor och menade att det vara för gott för att vara sant, till en mycket positiv överraskning. Jag skall i denna artikel redogöra för de tre mest vanliga frågorna samt försöka besvara dem efter bästa förmåga.


Av Ruben Larsen, Haga Kapital
e-post: ruben@hagakapital.se


Har utvecklingen hos Spaniens handelspartners gått i samma riktning? Hur ser skuldutvecklingen ut hos hushåll och myndigheter i Europa? Har ECBs stödköp lett till en högre skuldsättning, och vart tar den ökade likviditeten vägen?

Som svar på förste frågan så har tillväxten varit mycket ojämn i Europa. Förenklat kan man dela in länderna i tre grupper. 
1. Länder som inte har genomfört reformer samt ökat skuldsättningen. 2. Länder som inte har genomfört reformer men har minskat skuldsättningen. 3. Länder som har genomfört reformer och minskat skuldsättningen.

Skandinaviska länder samt Frankrike är lysande exempel på ekonomier som har låtsas som det regnar. Hushållens skulder har ökat då hushållen i stor utsträckning har förbrukat framtida inkomster. Detta har lett till flera beskattningsbara transaktioner och en ökad BNP tillväxt. Denna utveckling är förstås inte hållbar och i näste lågkonjunktur kommer dessa ekonomier ha stora utmaningar.

Studerar vi skuldutvecklingen i Europa har den minskat, trots en ökning i några ekonomier.

Exempel på länder rangerad efter ekonomiernas storlek och i procent av BNP. 
Länder    Hus S Topp     Q1 2016    Snitt    Statsskuld topp    Q1 2016    Snitt
EU    64,70%    59,00%    57,50%    92,00%    90,00%    75,00%
Tyskland    70,00%    53,20%    54,44%    81,00%    71,20%    66,20%
UK    99,50%    87,40%    59,28%    89,20%    89,20%    50,00%
Frankrike    56,50%    56,40%    36,05%    96,10%    96,10%    55,02%
Italia    43,90%    42,10    21,77%    132,70%    132,00%    109,51%
Nederländerna    119,10%    111,40%    87,71%    73,10%    65,10%    57,76%
Irland    117,50%    57,80 %    86,76%    120,10%    93,80%    73,56%

Enligt den mediala bilden har Europas ekonomiska hälsa förvärrats och utvecklingen har gått åt fel håll. Detta är förstås inte verkligheten då siffrorna talar sitt tydliga språk.

BNP tillväxt drivs i slutändan av hushållskonsumtion. När hushållen inte har pengar att spendera blir det inga transaktioner oavsett hur effektivt företagen kan producera. I en miljö där efterfrågan är vikande uteblir investeringar. På samma sätt som hushållen genom skuldökning urholkar framtida konsumtions utrymme ökar överskottet i plånboken när skulden minskar. Trenden för Europas hushåll med avseende på framtida konsumtions förmåga är glädjande positiv.

Spanien som har genomfört några lyckade strukturgrepp på arbetsmarknaden får nu betalt för detta i form av en stark tillväxt. Italiens hushållsskulder är enbart på 42 % och minskar. Denna trend kommer med all sannolikhet att fortsätta och tillväxten har nu vänt och är positiv. Statens skuldsättning är 132 % och har passerat toppen. Förra gången Italien hade en statsskuld under 100 % var år 1992.

Har ECBs kvantitativa lättnader i form av köp av obligationer gett någon effekt på inflationen? Frågan är svår att besvara då vi inte vet hur inflationen har varit utan denna nya likviditet. Vad är då syftet med stödköpen? Enkelt förklarat så köper ECB begagnade obligationer, säljaren får betalt och likviditeten hamnar i banksystemet. Nu har banken fått låna billiga pengar som kan lånas ut till hushåll och företag för konsumtion och investeringar. Efterfrågan på nya lån har dock varit mycket begränsad då låntagarna senaste åren betalat av på gamla lån.

Europeisk deflation har i stor utsträckning varit importerad från USA. Senaste årens dollarförsvagning har gett oss billigare importvaror. Detta har lett till att europeiska producenter var tvungen sänka priserna för att bemöta valutaförsvagningen.
Den låga räntemiljön har gett låntagarna fördelar och några har i större utsträckning tagit tillfället i akt och amorterat aggressivt.
För att lyfta inflationen måste man öka efterfrågan från hushållen. Senaste åren har hushållen slickat såren efter krisen och därför har den låga räntan och den ökade likviditeten i det korta perspektivet inte lyft inflationen. Resultatet av hushållens ökade köpkraft ser vi nu i ökad efterfrågan och BNP ökning.  Detta kan förstås förstärkas med strukturreformer och att länder med utrymme gör infrastrukturinvesteringar.

Globalt sett är nog världen på väg ur en djup och krävande lågkonjunktur. Efterfrågan på finanspolitiska reformer och investeringar i infrastruktur är hög och EU har nyligen upprättat en ”Task Force” för dessa övningar. Slutligen är hushållens och företagens framtidstro stark. Detta är en mycket god indikator för konjunkturens riktning.


 

Hittar du inte det du söker kan du prova här: 

Google
 















Vittsjö







Spanien Magasinet allt om Spanien