Svenskamagasinet
Web



AKTUELLA
TEMPERATURER

Costa del Sol
Click for Málaga, Spain Forecast

Stockholm
Click for Stockholm, Sweden Forecast


Malaga webcam
Málaga Webcam
Se Svensk TV

Spanien just nu – ”kanonmat av prestigeskäl”

Spanska inbördeskriget är inte så enkelt att förklara. Mycket av det som publiceras i media är förutsägbart då vissa gör det lätt för sig. Men historia är mer komplicerat än svart och vitt. Uppemot en halv miljon människor beräknas ha dött under kriget.


Av Ola Josefsson
Twitter: @JosefssonOla


Det finns seriösa oberoende författare och historieforskare som menar att inbördeskrigets första rond startade 1934. Hugh Thomas citerar i sin bok ”la Guerra Civil española” den spanske diplomaten och landets tidigare ambassadör vid Nationernas förbund, Salvador de Madariaga, ”att vänstern inte har något att beklaga sig över då det var de själva som startade oroligheterna redan 1934”.
Med en storstrejk i hela landet och med ett väpnat uppror i Asturien försökte vänstern störta den lagligt valda konservativa regeringen. Spanska kolonialtrupper från Nordafrika och Civilgardet svarade med en grym vedergällning på grund av farhågorna för en bolsjevikrevolution. Följden blev ”terror” från båda håll.
Socialistledaren Largo Caballero, ”Spaniens Lenin”, hade hotat med inbördeskrig i händelse av en högerseger vid valet i februari 1936. ”Jag fruktar därför att vänstern hyste lika liten respekt för den parlamentariska demokratins regler som högern”, skriver historikern Antony Beevor.

För 80 år sedan i juli månad 1936 inleddes en militärrevolt mot den nyvalda folkfrontsregeringen. Kring revoltens ledare general Franco slöt olika högerkrafter upp. Det var Falangen, större delen av armén, kyrkan, godsägare och industrikapitalister. Truppförband kom från Italien och Tyskland till Francos hjälp.
Regeringen stöddes av vänstern – liberaler, socialister, stalinistiska och trotskistiska kommunister, syndikalister och anarkister – och av regionalister i Katalonien och Baskien. De stöddes av Internationella brigaden med frivilliga från utlandet och världsberömda författare som Ernest Hemingway och George Orwell vars beskrivningar har färgat mångas syn på kriget.

Tack vare högkonjunkturen inom handeln under första världskriget hade Spanien världens fjärde största guldreserv, 635 ton guld. Betalningen för sovjetisk hjälp blev guldreserven och silvret i Banco de España. Den spanska republiken sände 518 miljoner amerikanska dollar i guld till Moskva. När den nyheten läckte ut kollapsade den republikanska pesetan på valutabörsen och miste på en månad halva sitt värde.

Vi vet att Franco-sidan vann och tiden som följde delade upp Spanien i två läger. Vissa såg Franco som en diktator och 1944 utarbetades en plan i att ”återerövra” Spanien. Republikens gerillaförband var aktiva fram till 1955. Andra såg Franco som en bra statschef och ledare. Den ryske författaren och Nobelpristagaren Alexander Solzhenitsyn som också var ögonvittne till det totalitära barbariet i Sovjet, sa till det spanska folket i samband med en tv-intervju i mitten av 1970-talet att de inte visste vad en diktatur är för något.

Skulle ett vänsteralternativ varit bättre eller mycket värre för Spanien? En svår fråga, men den kan heller inte nonchaleras menar Antony Beevor, en av vår tids ledande militärhistoriska författare som skrev en bok om inbördeskriget som utkom 2006 och som är översatt till svenska. Köp den! Jag rekommenderar den till alla som verkligen vill sätta sig in i konflikten som ännu plågar Spanien.

Stalin infiltrerade de internationella brigaderna och hade planer på ett kommunistiskt Spanien. Diktatorn Stalin skickade militära instruktörer, agenter ur sin politiska polis, experter på kättarjakt och utrensningar bland de egna. De kom till Spanien, upprättade ett skräckvälde, ett ”inbördeskrig” i inbördeskriget.
Som ledare för utrotningarna i Katalonien kom den före detta trotskisten och hjälten från 1917, Vladimir Antonov-Ovsejenko. Den gamle bolsjeviken som hade lett stormningen av Vinterpalatset och som sedan blev generalkonsul i Barcelona.

Från 1990-talet har författare och forskare tagit del av tidigare hemliga arkiv i Moskva och fått en inblick i Sovjets inblandning i spanska inbördeskriget.
De så berömda internationella brigaderna hanterades hänsynslöst av den egna republikanska sidan och blev ”kanonmat av prestigeskäl”. Flera av de sovjetiska rådgivare som drev på massmorden i de internationella brigaderna föll själva offer för Stalins utrensningar när de kallades hem.

340 av cirka 500 svenskar (cirka 145 stupade) som deltog i kriget i Spanien var med i Sveriges kommunistiska parti (SKP), nuvarande Vänsterpartiet, eller ungdomsförbundet Svensk kommunistisk ungdom. Värvningskampanjen sköttes i Stockholm av en högt uppsatt kommunist som tog order av det Sovjetstyrda världsomspännande organet Komintern, Stalin och andra sovjetiska rådgivare.

Efter att ha återvänt från Spanien lät sig flera rekryteras som agenter och hemliga uppgiftslämnare i Sverige åt DDR:s underrättelsetjänst Stasi.

Dessa återvändare hade nyhetsvärde, var vältaliga och hade lätt att komma i kontakt med förläggare. Deras beskrivning har färgat mångas syn på inbördeskriget. Sovjets terror bland republikens anhängare har däremot fallit i glömska.


 

Hittar du inte det du söker kan du prova här: 

Google
 





Vittsjö





















Spanien Magasinet allt om Spanien