Svenskamagasinet
Web



AKTUELLA
TEMPERATURER

Costa del Sol
Click for Málaga, Spain Forecast

Stockholm
Click for Stockholm, Sweden Forecast


Malaga webcam
Málaga Webcam
Se Svensk TV

Psykiskt välmående och psykologi

Hanna Willix
Hanna Willix
Vad gör en psykolog? Vissa har egna erfarenheter, andra kanske har förväntningar efter att ha sett TV-serier, dokumentärer eller spelfilmer. Ytterligare andra har kanske hört någon avskräckande historia från en anhörig eller läst i media och tänkt att ”Jag ska då aldrig gå till någon hjärnskrynklare!”.


Av Hanna Willix, Leg. Psykolog
e-post: hannawillix@gmail.com
LinkedIn: Hanna Willix
+46 70 356 86 15
+34 684 363 922


Min egen farfar, som gick bort för ett par år sedan nästan 90 år gammal, skrattade alltid gott åt mitt yrkesval och sa med glimten i ögat: ”Nu får man passa sig för vad man säger till dig!” Det var kanske inte så förvånande. Min farfars erfarenhet av psykologer var minst sagt begränsad. När han skulle bli pilot i början på 50-talet genomförde psykologer de lämplighetsbedömningar och psykologiska testningar som han fick genomgå. För honom var en psykolog lika med en jobbig typ som ställde besvärliga frågor!

Skämt åsido. Jag vill också tro att det finns många som sett psykologins positiva effekter, hur mycket förändring en människa är förmögen till och hur något negativt kan bearbetas och kanske vändas till en djupare förståelse för sig själv och sina medmänniskor. Den numera ganska omfattande närvaron av psykologer i tidningarnas frågespalter, tv-soffor och radio är också ett tecken på att intresset för ämnet i vilket fall verkar vara stigande.

Men vad GÖR egentligen en psykolog? Det är en fråga som kan vara lite svår att besvara såhär kortfattat. För en psykolog med min teoretiska inriktning handlar arbetet om att hela tiden anpassa sig efter den specifika situationen och personen som sitter mittemot. Sällan gäller att ett recept fungerar för alla.  
Det finns antagligen lika många varianter av behandlingar som det finns psykologer, vilket ibland kan vara problematiskt. Forskning och utvärdering av metoder som psykologer använder blir då svåra att analysera.

Vad det är som egentligen hjälper människor som genomgått en psykologisk behandling kan då vara svårt att härleda; vilken del är psykologens egen kompetens och personliga egenskaper, och vilken del kan tillskrivas den specifika metoden? Ett försök att reda i detta har varit de mer standardiserade psykologiska behandlingar som kommit under de senaste decennierna. Standardiserade och manual-baserade behandlingar är till exempel vissa typer av KBT-behandlingar (Kognitiv Beteende Terapi).

Man har en statistiskt säkerställd metod med olika steg i en behandling som i forskning visat sig fungera för vissa, eller många, människor. I terapin prövar patient och terapeut att utforska nya beteenden och analyserar dessa tillsammans. De nya upplevelserna skapar i sin tur en grund för långsiktigt mer hållbara livsstrategier än de tidigare. KBT har visat sig framförallt mycket effektivt för att behandla fobier och olika typer av ångesttillstånd.

När man tänker på en psykolog, ser många kanske en äldre man framför sig, som sitter tyst eller hummar medan patienten i fråga ligger ner på en soffa eller schäslong och berättar om sitt liv. Detta är den klassiska bilden av psykoanalys, det vill säga den inriktning inom psykologin som Sigmund Freud introducerade i slutet av 1800-talet. Psykoanalysen blir i dagens samhälle alltmer ovanlig, därmed inte sagt att den inte kan fylla sin funktion eller ha en viktig roll i vissa fall.

Ur psykoanalysen har den modernare psykodynamiska inriktningen fötts, den så kallade PDT (Psykodynamisk Terapi). Om psykoanalysen är på tillbakagång är PDT definitivt på väg framåt. Ny forskning publiceras varje dag och skillnaden mellan PDT och den äldre tradition av psykoanalys den kommit från blir allt tydligare.

PDT handlar om att ta ett helhetsperspektiv på människan och hennes problem. Hennes nära relationer, drömmar och farhågor. Hennes minnen och framtidstro, föreställningar om världen och sin roll i världen, samt relationer till andra människor, i sin tur med egna beteenden och känslor.

Var befinner sig då psykologin idag? Utan att generalisera vågar jag påstå att dagens psykologer i många fall är betydligt mer delaktiga och aktiva än vad som tidigare varit tradition. Dagens psykologer får också lära sig att ett visst mått av ”self-disclosure”, det vill säga att dela med sig av sina egna upplevelser, inte som tidigare behöver ses som något negativt i en terapisituation, utan snarare som något som kan hjälpa den terapeutiska processen framåt. Många av dagens psykologer går mer ifrån den ”expertroll” som tidigare varit förknippat med titeln i relation till patienten, och ser sig själva mer som någon som är en medmänniska som hjälper en annan medmänniska. Man brukar tala om att psykologen visserligen är expert på sin metod och på det mänskliga psyket, men att patienten är expert på sig själv. Man måste alltså samarbeta för att nå målen.

En psykolog kan också arbeta med human resources och personalfrågor, organisations- och arbetspsykologiska frågor, neuropsykiatrisk testning (av exempelvis ADHD och Autism), personbedömning och rekrytering inom exempelvis militära yrken som i min farfars fall, men även nyrekrytering inom företag, gruppdynamik samt ledarskapsutveckling.

Varför går man till psykologen och när kan man vända sig till en psykolog? Bilden av den typiske patienten har också den förändrats genom åren. Fler har insett att alla kan behöva hjälp och stöd någon gång i livet, och psykisk sjukdom är idag tack och lov inte lika stigmatiserat som det en gång varit. Det finns dessutom väldigt många olika grader av psykologiska insatser; allt från enklare stöd och samtalskontakter till psykiatri med medicinsk behandling och i sista fall heldygnsvård. Idag har många vårdgivare även upptäckt möjligheterna med digital kontakt och internetbaserad behandling, någon som kan antas öka ännu mer under de kommande åren.

Man kan vända sig till en psykolog när som helst i livet. Kanske står man inför en livsförändring som man behöver stöd i att ta sig igenom, eller så har man nyligen upplevt en och behöver någon att bearbeta sina erfarenheter tillsammans med. Kanske har man varit med om något, nyligen eller tidigare i livet, som man skulle vilja dela och bearbeta tillsammans med någon annan. Kanske har man en anhörig som är sjuk eller gått bort, eller så söker man helt enkelt en större kännedom om sig själv och sitt fungerande. Skälen kan vara många och att söka psykologisk hjälp innebär att man tar första steget i att ”hjälpa sig själv att hjälpa sig själv”.

Hur ska vi hjälpa fler, och vad fungerar för vem? Att marknadsföra någon enskild metod som lösningen för alla ökar snarare pressen på dem som inte drar nytta av behandlingen, istället för att ställa frågan: vad fungerar för vem? En grundtanke är att eftersom alla människor är olika, torde också olika behandlingar fungera olika bra för olika personer, också beroende på vilken period man befinner sig i i livet. Det är individuellt, även om man med hjälp av forskning funnit vissa grundläggande kunskaper som kan anses närmast ”universella” kring människans psyke och fungerande. Dessutom har man i forskning kunnat visa att relationen till psykologen är viktig, det vill säga personkemin mellan den som söker hjälp och den som ger hjälp.

Min önskan och vision är att fler ska se ett psykologbesök lika självklart som ett besök hos tandläkaren eller sin husläkare. Hälsa och välmående gäller för knoppen såväl som kroppen!

Är du nyfiken på att veta mer? Tveka inte att höra av dig.


 

Hittar du inte det du söker kan du prova här: 

Google
 





Vittsjö





















Spanien Magasinet allt om Spanien