Svenskamagasinet
Web



AKTUELLA
TEMPERATURER

Costa del Sol
Click for Málaga, Spain Forecast

Stockholm
Click for Stockholm, Sweden Forecast


Malaga webcam
Málaga Webcam
Se Svensk TV

Reseledaren: Nu tänker farmor gå i kloster

Ingrid Mohn, 80 år, en av våra främsta reseledare
Ingrid Mohn, 80 år, en av våra främsta reseledare
Hon har guidat 10.000-tals svenska Spanienresenärer, gjort rundturer i Andalusien, undervisat i språkkurser, arrangerat utflyktsprogram åt AHN och jobbat i den svenska paviljongen vid Expo 92. Nu sjunger det på sista versen. Till våren lämnar hon Solkusten för att ”gå i kloster”. Vi har träffat Ingrid Mohn, 80 år, en av våra främsta reseledare


Av Ola Josefsson

Kaffet är klart och genom goda vänners försorg står det nybakade kanelbullar på bordet. Ingrid Mohn, reseledareveteran och allmänt kallad ”farmor” bland kolleger tar emot mig på ålderdomshemmet Residencia Mira Torre i Torremolinos.
Ingrid Mohn, 80 år, var reseledare i Spanien under åren 1970 till 1989. Men utöver det har hon gjort så mycket mer. Hon har kommit att berika 10.000-tals Spanienresenärers liv.
-Vi som var med från början upplevde de gyllene åren. Våra dagars reseledare får inte alls den utbildning och erfarenhet som vi fick, säger Ingrid Mohn.

Upphört som chartermål
Samtidigt som charterflyget från Sverige firar 50-årsjubileum har Costa del Sol som chartermål så gott som upphört. Reguljärflyget och lågprisflygbolagen har tagit över de spanska fastlandsdestinationerna.
Det är en av anledningarna till varför Svenska Magasinet inleder en artikelserie under namnet ”reseledaren”. Vi vill göra en tillbakablick tillsammans med några av våra mest kända reseledare. Flera av dem har bosatt sig på Solkusten efter karriären, som många gånger har format det fortsatta livet.
Så är det med Ingrid Mohn som efter att ha arbetat som reseledare i länder som Irland och Spanien har konverterat till katolicismen. Till våren flyttar hon tillbaka till Sverige för att ”gå i kloster”, bosätta sig på Sankta Birgittas Kloster på Djursholm bland Birgittasystrarna.
Det dröjer inte länge förrän vårt samtal glider in på gamla tider. Ingrid Mohn är en levande berättare. Hon är duktig på att beskriva verkligheten, dåtid som nutid, att göra den förstådd.

”Farmor”
I reseledarbranschen har hon kallats för ”farmor”. Ibland har hon varit på väg ut i kylan då mer yngre och snyggare tjejer skulle in i branschen. Men de ansvariga har till slut insett att ”farmor” kan man bara inte göra sig av med, hur som helst.
Så när Göteborgspaddan och Atlas slogs ihop skulle personalstyrkan förändras och föryngras. Ingrid ville ställa sin plats till förfogande, men beskedet från företagsledningen fick Ingrid att tänka om: ”Så länge farmor vill arbeta för oss vill vi ha farmor kvar”.
Ingrids intresse för reseledareyrket väcktes som turist. Hon hade för tillfället en sekreterarutbildning vid svenska Sparbanksföreningen. I slutet på 1960-talet hoppade hon på en kvällskurs hos ABF-Reso. Hon tog tjänstledigt i nio månader från banken för att jobba som reseledare för Atlas i London.
-Hela magen var full av fjäril, minns Ingrid när vi blickar tillbaka 35 år i tiden.

Ättlingar
Det var en tuff tid i London. Tack vare Atlas platschef i London, Birgitta Rosendal, stannade Ingrid Mohn på sin post. Här lades grunden till att Ingrid skulle bli en av Sveriges mest omtyckta och kunniga reseledare.
Det fortsatte med rundturer på de brittiska öarna. Irland kom att bli en ögonsten för Ingrid och på något sätt gjorde detta att hennes kärlek för Spanien blev starkare. Det skulle visa sig så i efterhand, historien gick hand i hand.
-Den oövervinnerliga spanska armadan bröt sönder och gick till botten utanför den irländska västkusten. En del av befolkningen är ättlingar till spanjorer, de har samma kynne som befolkningen i Spanien, förklarar Ingrid Mohn.
De brittiska öarna var intressanta under sommarhalvåret. Så kom hösten och Ingrid fick besök av Atlaspersonal. Nu var frågan om Ingrid kunde tänka sig att arbeta på Teneriffa under vinterhalvåret. Och så blev det. Ingrid sökte tjänsten och fick den.

Eldprov
Los Cristianos och Puerto de la Cruz, på den kanske mest vackra och omväxlande av kanariska öarna, kom att bli Ingrids nästa anhalt i reseledarkarriären.
-Los Cristianos var en underbar plats att komma till. I början av 1970-talet var det en genuin fiskeby, i ordets rätta bemärkelse. Så är det tyvärr inte i våra dagar.
-Jag trivdes fantastiskt bra på Teneriffa. Allt var så personligt, alla visste allt om alla, man hade ständigt gäster omkring sig. Ibland kunde det bli lite för mycket, som när resenärer kom fram när man satt och åt, petade i ens mat och undrade vad man stoppade i sig. Vi hade gästerna mycket nära inpå oss…
Hon upplevde också den svåra flygolyckan på Teneriffa 1977 då en Boeing 747 från flygbolaget KLM påbörjade starten utan att ha fått klartecken och kolliderade med en annan 747:a från det amerikanska flygbolaget Pan Am. 583 människor omkom.
-Det var ett eldprov. Jag glömmer aldrig lukten av bränt människokött när vi kom till flygplatsområdet. Våra resenärer packades på bilfärjor över till Gran Canaria, det var upploppsstämning, uppretade folkskaror, ett enda stort kaos.

Andalusien
1980 sökte Ingrid Mohn om att få göra rundresor i Andalusien. Hon hade fått en förfrågan. Hon hade däremellan jobbat en del i Atlasbutiken i Stockholm och fått lära sig datorer. Under sommarhalvåret blev det Andalusien runt.
-Jag fick inte kalla mig officiell guide i Spanien, för att vara det måste man vara spansk medborgare, vilket jag inte var.
Under 1980-talet var Ingrid med på otaliga utflyktsfärder i det vackra Andalusien. Tusentals svenska resenärer till Solkusten fick genom Ingrid Mohn en inblick i den fascinerande sydspanska regionen.

Pensionering
1989 blev det pensionering och Ingrid köpte en lägenhet i Torremolinos. Men pensioneringen innebar inte direkt mindre verksamhet.
-Jag hamnade på spansknordiska föreningen AHN som reseledare och språklärare. Jag lade upp utflyktsprogrammet med resor till Madrid och Barcelona. Jag har aldrig jobbat som lärare, men jag kan både svenska och spanska, säger Ingrid och pekar mot bordet där dagstidningen Sur ligger uppslagen.
-Jag har Sur på prenumeration. Det är en riktigt bra tidning, och vilka fina kulturartiklar de har, utropar Ingrid. Den som inte lär sig spanska vet inte vad den går miste om.
Svenskars dåliga kunskaper om Málaga har bekymrat Ingrid en hel del. När de svarar ”El Corte Inglés” på frågan vad de vet om Málaga skakar Ingrid på huvudet.
-Det har blivit ett antal skolresor till Málaga, som Ingrid Mohn själv uttrycker det.

Expo 92
Just Ingrids spontanitet, glada uppsyn, välformulerade information och seriositet har bidragit till ett antal extrauppdrag på den iberiska halvön. Ett sådant var världsutställningen, Expo 92, i Sevilla som hon sökte till och fick uppleva. Generalkommissarien Karl-Erik Norrman och vice ansvarige Peter Ahlgren handplockade Ingrid till den svenska paviljongen som telefonist.
-En underbar upplevelse, jag jobbade till 19-tiden sedan hade jag kvällen ledig. Under ett halvår bodde och arbetade jag vid världsutställningen i Sevilla 1992, en fantastisk tid.
Carl-Jan Granqvist var kökschef i den svenska paviljongen som numera står i Grythyttan. Spanska prinsessan Elena var och åt här flera gånger. Den svenska paviljongen kännetecknades av björkar, ljuset, fantastisk mat och fågelkvitter, inget dunkadunka.

Dina år i katolska länder som Irland och Spanien har gjort att du konverterat till katolicismen?
-Det finns inget mer katolskt land i världen som Irland. Antingen jag varit i Spanien eller Irland har jag följt de katolska livsreglerna. En gång fick jag frågan att bli gudmor, men det kunde jag inte just vid det tillfället eftersom jag inte då var katolik.
-En präst på La Gomera, som det blev många långa samtal med, sade att jag är mer katolik än många andra. Jag började läsa allt mer om den katolska läran, gjorde bikt och det var fantastiskt att helt få öppna upp sig för en präst som bara lyssnade. Det är mycket skrot man gömmer på…

Vad är det inom katolicismen som du dras till?
-Den ligger mig varmt om hjärtat, det som jag uppskattar speciellt är synen på familjelivet, det är något vi ska vårda.

Till slut, hur känns det att lämna Spanien efter alla år?
-Det är trist, men samtidigt trivs jag inte riktigt bra här på hemmet. Jag saknar min familj i Sverige. Jag ser fram emot sommaren i Sverige och få träffa alla mina barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
-Samtidigt är inte Spanien det Spanien som en gång i tiden kom till. Jag vet att man inte kan stanna upp ett lands utveckling även om vi tycker att mycket som har gjorts senaste tiden är bakåtsträvande. Men jag har många härliga minnen från en lika härlig tid. Jag ångrar ingenting i mitt liv!




"Jag saknar min familj i Sverige. Jag ser fram emot sommaren i Sverige och få träffa alla mina barn, barnbarn och barnbarnsbarn"

Hittar du inte det du söker kan du prova här: 

Google
 



Vittsjö



























Spanien Magasinet allt om Spanien