Svenskamagasinet
Web



AKTUELLA
TEMPERATURER

Costa del Sol
Click for Málaga, Spain Forecast

Stockholm
Click for Stockholm, Sweden Forecast


Malaga webcam
Málaga Webcam
Se Svensk TV

Vem tar hand om tillväxten av Svenska skolan i Fuengirola?

Svenska skolan i Fuengirola med cirka 200 elever är den enskilt största svenska arbetsplatsen på Costa del Sol och har en omfattande verksamhet. Omsättningen ligger på mellan 15 till 20 miljoner SEK och ett 40-tal personer finns på lönelistan


Av Ola Josefsson

Sparkade, avskedade eller uppsagda rektorer och återkommande problem. Många frågar sig nu om det inte är dags att förändra hela strukturen på Fuengirolaskolan som startade 1969. Som det hittills har varit har ett antal föräldrar i ett föräldrakooperativ utsett en styrelse som ska bedriva verksamhet i främmande land. På vissa håll finns det hög kompetens, en del andra har stor vilja.
Men allt fler personer som Svenska Magasinet har talat med vittnar om att det finns symptom som blir resultatet av ägarformen föräldrakooperativ. Det uppkommer missuppfattningar och konflikter trots att flera är oerhört kompetenta och driftiga. Turbulenta konsekvenser uppstår.

Svenska Magasinet kan berätta att det finns tankar på att reformera ägarstrukturen kring Svenska skolan i Fuengirola. En stiftelse eller ett svenskt företag kan ha intresse av att bedriva skola i Spanien. Det skulle betyda att Fuengirolaskolan får en svensk privat ägare som kan skola och som har möjlighet att köpa in kunskap.
En ekonomigrupp, med för tillfället fem föräldrar med barn på skolan, har tagit initiativet att granska och se över föräldrakooperativet och ge förslag på alternativa ägandeformer och lösningar. Gruppen hoppas på stöd från föräldrar och arbetsplats.

Svenska Magasinet har talat med flera av personerna i ekonomigruppen och de betonar att det är många aspekter att ta hänsyn till. Vad tillåter regelverket, skolverket och de spanska myndigheterna? Det är en skola som ligger i Spanien och ska följa svensk läroplan. Vidare är det en skola med föreningsform som ska ta hänsyn till spansk lagstiftning. Gruppens arbetar just nu med att sondera terrängen. Initiativet är taget för skolans bästa för att undvika återkommande problemen och turbulens.

I Spanien precis som i Sverige finns det ett antal olika ägandeformer. Det viktigaste är att få accept från elever och de som har skolan som arbetsplats. Det finns många viljor och synpunkter.
-I dagsläget har vi inget specifikt förslag men som skolans bedrivs i nuläget med återkommande problem är inte bra. Den nuvarande ägarformen är inte den bästa. Det har vi kommit fram till, säger en av personerna i ekonomigruppen.
-Det vi har, behåller vi för oss själva tillsvidare, säger en annan person som sitter i ekonomigruppen.

De betonar samtidigt hur viktigt det är att föräldrar liksom elevråd måste få säga sitt. Den möjligheten måste finnas kvar. Sedan gäller det att hitta rätt personer som är vana vid att jobba i styrelse och hantera strategiska frågor. Det viktigaste oavsett organisationsform är att inte hamna i samma storm igen. Personalen måste må bra, vara glada, då trivs även barnen.

Flera som Svenska Magasinet har talat med menar att delar av styrelsen borde vara professionell?
-Det är lika viktigt att ha en representation av föräldrar, personal och elevgrupp. Skolan ska inte styras från ett styrelserum. Hänsyn ska tas till personalen för att få en hållbar skola. Dessutom kan vi inte förlita oss på statsbidrag. Vi måste hitta lösningar så att vi kan ha de lärartjänster som behövs och för att skolan kan kompetensutvecklas. Då får vi en riktigt bra skola.

Ekonomigruppens förslag ska utmynna i en långsiktig fungerande struktur för skolan. Grundtanken är en ny ägarform där föräldraföreningen fortfarande har majoriteten men där skolan tar in en kommersiell partner. Det kommer alltid att finnas minst en föräldrarepresentant i styrelsen även om styrelsen blir professionell i övrigt.
Andra personer som Svenska Magasinet har talat med poängterar att det behövs bättre kunskap när det gäller frågor kring ekonomi, marknadsföring och hur en skolverksamhet ska bedrivas. Till nästa läsår kommer en ny läroplan och ett nytt betygssystem på grundskola och gymnasium. Återigen handlar det om en läroplan som är anpassad efter förutsättningarna i Sverige.

Situationen på Fuengirolaskolan har de senaste åren kännetecknats av en självutlösande problematik med kommunala rektorer som kommer till ett land med nya lagar och nytt språk. Det är inte lätt att driva skola i Sverige, och det blir inte lättare i ett annat land.
Kommunala skolor i Sverige har en kommunal styrelse som är politiskt vald. Svenska skolan i Fuengirola ägs av ett föräldrakooperativ som har begränsade resurser och ett ekonomiskt ansvar. En styrelse väljs och består av föräldrar som vill ställa upp. Det betyder att det finns en begränsad kunskap om skola, ekonomi, språk, arbetsregler i Spanien och så vidare. Styrelsen består av föräldrar med barn på skolan och de får sätta sig in i allt detta. Från Sverige tas en rektor som arbetat på en kommunal skola. Han blir även den tjänsteman som styrelsen vänder sig till, och som de själva har tillsatt.

I föräldrakooperativet som äger skolan finns även föräldrar som har kortsiktiga perspektiv i den meningen att de tänker ha sitt barn på skolan i endast två år. Att vara förälder är en sak, att äga en skola något helt annat. När Svenska Magasinet har talat med personer engagerade i skolan framträder en bild med ett problem som är komplex. Flera menar att delar av styrelsen borde vara professionell. Det är viktigt att kompetensen höjs med personer som kan ekonomi, juridisk arbetsrätt och ren sakkunskap som rör skola och undervisning. Men kunskap kostar och det kan man inte få utifrån gratis.
”Som det nu är väljs styrelsemedlemmar utifrån de som vill ställa upp. Och de som ställer upp ska ha en eloge, trots att de har andra arbeten och ställer upp för skolan helt gratis”, säger en person med mycket god inblick i verksamheten.

De svenska utlandsskolorna startade en gång i tiden på grund av att svenska företag etablerade sig i utlandet. När föräldrarna flyttade sattes barnen på en svensk eller skandinavisk skola i det nya landet. Det betydde även att företagen betalade skolavgiften för föräldrarnas barn.
Så har det inte varit i exempelvis Fuengirola. Det är inte så många svenska storföretag som har gjort utplacering av sin personal till den spanska Solkusten.

Jämfört med många andra utlandsskolor där företag stöttar upp måste Fuengirolaskolan ha lägre skolavgifter för att få elever. I Madrid kostar det 6.170 euro att sätta sitt barn på ett läsår (årskurs 7 till 9). I Fuengirola kostar det 4.100 euro för dem utan statsbidrag.
Mindre inkomster i Fuengirola alltså vilket i sin tur skapar begränsade resurser. Detta har skolan löst genom gäststudentverksamheten vilka bidrar med ett ekonomiskt tillskott.
Det betyder också att gymnasieprogrammet har utökats för att skolan i Fuengirola ska kunna erbjuda gäststudenter att komma hit. Det gäller för skolan att leverera.

Vid senaste årsstämman i november över det senaste verksamhetsåret från den 1 september 2009 till 31 augusti 2010 kom det fram att det blev ”en liten vinst”. Ekonomin är i ordning efter nollresultatet året innan och katastrofresultat dessförinnan. Skolan står på en stabil grund just nu. Tacka gäststudentverksamheten för det. En tredjedel av alla intäkter till skolan kommer från verksamheten med gäststudenter. Av omkring 400 gäststudenter som skickats ut från Sverige är 80 i Fuengirola.
Samtidigt utreds frågan om kommunpengar till utlandsskolor kan vara olagligt, vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Enligt kommunallagen ska man i första hand använda skattepengarna inom kommunen eller mellan kommuner. I dag finns det inget stöd i lagstiftningen för att kommunen bekostar den här typen av utbildning i utlandet.

Att ha gäststudenter är en stor sak och kräver organisation. Värdfamiljer ska sökas, inspekteras och registreras. För närvarande har Fuengirolaskolan 80 gäststudenter, att hitta värdfamiljer till dessa ligger till stor del på rektorn – som i många fall inte pratar spanska. Ytterligare en eller två personer som arbetar med kanslifrågor på skolan bistår rektorn.
Med gäststudenter på plats betyder det att skolan tar på sig ett stort ansvar då det handlar om unga människor mellan 17 till 19 år som hamnar i ett nytt land. De kommer att vara borta från sina föräldrar, uppleva ett uteliv som kan kännetecknas av fri tillgång på alkohol och kanske även droger. För skolan gäller det att informera och ta ansvar för gäststudenterna.

Spanska familjer ställer upp som värdfamiljer. I tider av ekonomisk kris kan gäststudenter från Sverige bli tungan på vågen i att klara vardagen. Det blir ett extra klirr i kassan för värdfamiljen som får 500 euro från gäststudentens föräldrar.
Vissa värdfamiljer sköter det bra och tar med gäststudenten på utflykter, middagar och blir en del av familjen. Har familjen egna barn blir det ett bra utbyte då dessa vill praktisera engelska. Andra gäststudenter upplever utanförskap som kan ta sig i uttryck att de får sämre mat än familjen de bor hos.



Hittar du inte det du söker kan du prova här: 

Google
 

Vittsjö



























Spanien Magasinet allt om Spanien